Vad är ULF?

Syftet med ULF är att främja en långsiktig utveckling av svensk skola genom  samverkan mellan skolhuvudmän och lärosäten kring praktiknära forskning

ULF startades 2017 som en försöksverksamhet där ambitionen var att pröva modeller för samverkan kring praktiknära forskning mellan skolhuvudmän och universitet/högskolor. Från och med den 1 januari 2025 är verksamheten permanent. 

ULF står för Utbildning, Lärande, Forskning, och akronymen är en blinkning åt det så kallade ALF-avtalet, det vill säga det avtal som staten har med regionerna om samverkan inom forskning och utbildning för att främja hälso- och sjukvårdens utveckling. Tanken är att en liknande överenskommelse mellan staten och skolhuvudmännen om att finansiera samverkan inom skolområdet ska stärka praktik, forskning och lärarutbildning.

Här kan du ta del av dokumentation från försöksverksamheten och arbetet därefter, inklusive beskrivningar av projekt som genomförts.

 

Vilken är Ifous roll i ULF?

Ifous grundades av de tre organisationer som tillsammans organiserar alla skolhuvudmän i Sverige, och är en samarbetsplattform för dessa tre organisationer i frågor om utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 

Ifous samordnar skolhuvudmännens medverkan i ULF genom att ansvara för tillsättningen av huvudmännens ledamöter i nodernas ledningsgrupper och till den nationella styrgruppen. Ledamöterna utses genom ett nomineringsförfarande, där vem som helst är välkommen att nominera lämpliga personer. Det formella beslutet tas av Ifous föreningsstämma som hålls i april varje år.

I det arbete som pågick fram till 1 januari 2025 – med att dels ta fram ett förslag till ULF-avtal, dels förbereda den permanenta verksamheten – var Ifous med som en koordinerande part för alla landets skolhuvudmän. 

Här kan du lyssna på Karin Hermansson, vd på Ifous, när hon pratar om Ifous roll i arbetet med ULF.

 

Vilka är noderna och vad gör de?

ULF organiseras i fem geografiska områden, så kallade noder, vars uppdrag är övergripande verksamhetsplanering, infrastruktur för samverkan och fördelning av medel. Ett av lärosätena i varje nod kommer att ansvara för att ha en kanslifunktion som stöd för detta arbete. Varje nod har också en ledningsgrupp, se vidare under Vad innehåller ULF-avtalet?.

Vilka lärosäten som ingår i de fem noderna listas nedan. Skolhuvudmän räknas åtminstone inledningsvis till den nod där de geografiskt finns, och avtal tecknas både på nodnivå och lokalt kring varje lärosäte. Men man är som skolhuvudman inte bunden till en viss nod utan kan ha avtal och projekt med lärosäten även i andra noder än den man är geografiskt närmast.

 

NORD: Högskolan i Dalarna, Högskolan i Gävle, Luleå tekniska högskola, Mittuniversitetet, Umeå universitet

ÖST: Linköpings universitet, Mälardalens universitet, Uppsala universitet, Örebro universitet

VÄST: Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Högskolan i Jönköping, Högskolan Väst, Karlstads universitet

HUVUDSTAD: GIH, Konstfack, Kungliga Musikhögskolan, Kungliga tekniska högskolan, Stockholms konstnärliga högskola, Stockholms universitet, Södertörns högskola

SYD: Högskolan i Halmstad, Högskolan i Kristianstad, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö universitet


Nya ledamöter utsågs i april 2024 och samtliga ledamöter sitter för perioden 1/1 2025 – 31/12 2028. Fyllnadsval hanteras vid behov av SUHF respektive Ifous.

Förteckning över ledamöter finns här.

 

Vad innehåller ULF-avtalet?

ULF-avtalet signerades 20 december 2024. I avtalet förklaras parternas avsikt med ULF, det beskriver hur ULF ska organiseras och det reglerar vad som kan finansieras.

I avsiktsförklaringen beskrivs att parterna genom detta avtal önskar främja en långsiktig utveckling av svenskt skolväsende genom ett fördjupat samarbete kring praktiknära forskning i samverkan. Med detta begrepp avses forskning som utgår från skolprofessionernas behov av ny kunskap i förhållande till befintligt forskningsläge såväl för att utveckla både skolväsendet och lärar- och förskollärarutbildningarna. Det betonas att denna forskning ska kännetecknas av en jämbördig och komplementär ansats.Ansatsen bygger på en ömsesidig respekt där olika kunskaper och kompetenser tas tillvara.

Här skrivs också fram att parterna är överens om att aktivt verka för att lärosäten och skolhuvudmän gemensamt utvecklar och etablerar infrastrukturer för samverkan på nodnivå och lokal nivå.

Principen om jämbördighet genomsyrar organiseringen av arbetet. ULF är organiserat i fem så kallade noder, som var och en ska ha en ledningsgrupp bestående av lika många representanter från vardera part, det vill säga skolhuvudmän respektive lärosäten. Noderna har olika många lärosäten, så ledningsgrupperna har därmed olika många ledamöter. Ovan listas vilka lärosäten som ingår i vilken nod. På nationell nivå finns en styrgrupp som även den ska ha lika många representanter för vardera parten. Denna grupp består av 14 ledamöter, varav 10 kommer från de fem noderna – en från skolhuvudman och en från lärosäte från varje nod.

Avtalet beskriver slutligen vad som kan finansieras av ULF-medel, nämligen infrastrukturer och genomförande av forskningsprojekt:

Infrastrukturer kan handla om exempelvis forskningsmiljöer, mötesplatser, processer och strukturer för behovsinventering och frågeformulering, anställningsformer, forskarutbildning eller tillgängliggörande av forskning. 

Forskningsprojekt ska vara praktiknära, utgå från skolprofessionernas behov av ny kunskap och genomföras i samverkan. Avtalet understryker att forskare och yrkesverksamma kompletterar varandra och således kan inta olika roller i olika faser av processen utifrån intresse och kompetens. Avsikten är samtidigt att en samverkan ska finnas från problemformulering till redovisning av resultat.

Formerna för ansökan om och fördelning av medel beslutas av varje nods ledningsgrupp. Avtalet betonar att formerna ska vara  transparenta och kända och att båda parter ska vara delaktiga i besluten.

Finansieringen av ULF utgör en del av statens totala forskningsbudget, som regeringen presenterar i sin forskningsproposition. En sådan brukar läggas fram vart fjärde år, och den senaste kom i december 2024. 

Här kan du läsa hela avtalet.



Vad har hänt hittills? 

Under läsåret 2022-23 arbetades ett förslag till ULF-avtal fram av de två samordningsgrupperna. Förslaget överlämnades till utbildningsminister Mats Persson i juni 2023. Här kan du läsa mer om överlämningen. 

Från hösten 2023 fram till december 2024 pågick ett övergångs- och förberedelsearbete inför den permanenta verksamhetens start. Det ledes av två nationella samordningsgrupper som kallades ULF-O (operativ) och ULF-S (strategisk). Båda grupperna har lika många representanter för skolhuvudmän som för lärosäten – en viktig princip som genomsyrar hela ULF.

I den forsknings- och innovationsproposition som lades fram den 12 december 2024, som omfattar perioden 2025-2028, föreslår regeringen en ökning av den årliga finansieringen.

Den 20 december 2024 signerades ULF-avtalet.

Ifous är värd för ULFs nya nationella samordnare, som påbörjar sin tjänst den 1 mars 2025.

 

Hur gör jag för att få veta mer eller vara med?

 

Kontaktpersoner Ifous:

Karin Hermansson, vd, karin.hermansson@ifous.se.

Emma Kreü, medlemsansvarig, emma.kreu@ifous.se

 

Nyhetsarkiv

2024

Ett nationellt ULF-avtal har tecknats

ULF-avtalet signerades den 20 december 2024

Läs mer här!

 

Nominera till ULF:s styr- och ledningsgrupper!

Nu går ULF-arbetet vidare. Är du representant för en skolhuvudman och intresserad av att nominera kandidater till ULF:s styr- och ledningsgrupper?

Läs mer här!

 

2023

Ifous inspel till forsknings- och innovationspropositionen

Regeringen planerar att lägga fram en ny forsknings- och innovationsproposition hösten 2024. Ifous har lämnat in ett inspel till utbildningsdepartementet.

I inspelet framhålls att utbildningsvetenskap, och särskilt praktiknära forskning, behöver stärkas. Den planerade permanentningen av ULF är ett steg i detta, och Ifous understryker därför vikten av att anslå medel till ULF i enlighet med det i juni inlämnade förslaget till avtal.

Vidare poängterar Ifous att forskning i sig inte leder till verksamhetsutveckling, utan att kunskapen måste användas och omsättas i praktik. För att stärka det arbetet föreslår vi att ett riktat stöd ges till Ifous som ett skolväsendets branschforskningsinstitut.

Läs inspelet här. 

 

Både beröm och varningsflagg i utvärdering av ULF-processen

Efter ett års intensivt arbete lämnades i juni ett förslag till nationellt ULF-avtal om praktiknära forskning i samverkan för skola. Processen att ta fram förslaget har utvärderats av Lars Haikola, tidigare universitetskansler. Rapporten är nu klar och finns tillgänglig på ULFs hemsida.

Utredare Lars Haikola och Monica Sonde, ledamot i ULF-S och avdelningschef för utbildning och arbetsmarknad vid SKR. Foto: Lunds universitet/SKR.

Av utvärderingen framgår att processen tog avstamp i ett gediget fundament bestående av erfarenheter från försöksverksamheten, och att den har genomförts på ett sammanhållet och fokuserat sätt.

Utvärderaren lyfter också fram en rad utmaningar i det fortsatta arbetet med att förbereda en permanent ULF-organisation. Bland annat pekar han på Ifous komplexa uppdrag att skapa en nodorganisation förankrad hos alla landets skolhuvudmän – kommunala och fristående – samt balansen mellan den nationella styrgruppen och gemensamma värden och nodernas självbestämmande.

Läs en intervju med Lars Haikola och Monica Sonde, avdelningschef på SKR.

Pressmeddelandet 26 juni 2023, när avtalsförslaget lämnades in.

 

Almedalen: Ett nationellt ULF-avtal: Hur får vi fler skolor på vetenskaplig grund?

Den 30 juni modererade Ifous vd, Karin Hermansson, ett samtal om vikten av att stärka den vetenskapliga grunden i skolan och få fler lärare att delta i forskningen. Med grund i det förslag till nationellt ULF-avtal om praktiknära forskning som lämnades in till regeringen måndagen 26 juni ställs viktiga frågor om hur fler lärare och huvudmän kan involveras och hur den praktiknära forskningen kan utveckla utbildningsväsendet.

I seminariet medverkade:
Monica Sonde, chef, avd. för utbildning och arbetsmarknad, SKR
Åsa Fahlén, ordförande, Sveriges lärare
Kerstin Tham, rektor, Malmö universitet
Åke Ingerman, dekan, Göteborgs universitet
Ulrika Bergmark, professor pedagogik, Luleå tekniska universitet
Karl-Johan Sjödin, chef utbildningsförvaltningen, Åtvidabergs kommun
Jesper Haglund, moderator, Karlstads universitet
Karin Hermansson, moderator, Ifous

Läs mer om seminariet här.

 

Pressmeddelande: ULF – med fokus på praktiknära forskning

Ett förslag på nytt nationellt ULF-avtal lämnades in den 26 juni till regeringen. ULF-avtalet stödjer organisation för praktiknära forskning i samverkan på utbildningsområdet under den kommande 10-årsperioden. Förslaget har arbetats fram av en grupp med bred förankring i akademin och skolans alla delar genom företrädare för samtliga skolhuvudmän och lärosäten. Ifous, som är grundat av de tre huvudmannaorganisationerna, och därmed samarbetsplattform för Sveriges samtliga skolhuvudmän, har sedan 2022 medverkat i arbetet.
– När ULF permanentas är det viktigt att det finns strukturer som gör det möjligt för alla huvudmän, oavsett storlek och huvudmannaskap, att delta. För oss är fokus på att möta professionens behov och göra det möjligt för fler att vara med, säger Karin Hermansson, vd på Ifous.  

Läs pressmeddelande i sin helhet. 

 

2022

 

Varför behövs ett nationellt ULF-avtal?

Nu kan du se filmen om hur vi skapar de bästa förutsättningarna för ULF-forskning. Under Almedalsveckan sommaren 2022 arrangerades ett panelsamtal som svarar på varför vi behöver ett nationellt ULF-avtal. I panelsamtalet deltog Ifous vd Karin Hermansson.
Ett förslag till nationellt ULF-avtal ska tas fram, som reglerar förutsättningarna för ULF-forskning runt om i landet. Erfarenheterna från fem års försöksverksamhet visar på att tydliga gemensamma strukturer mellan lärosäten och skolhuvudmän skapar goda förutsättningar för ULF-forskning.
Se hela filmen här.

Ifous blir samarbetspartner i det fortsatta ULF-arbetet

Den 1 mars överlämnade den nationella samordningsgruppen sin slutrapport gällande ULF, försöksverksamheten med samverkan kring praktiknära forskning, till utbildningsminister Anna Ekström. Som komplement till slutrapporten lämnades en avsiktsförklaring där lärosäten och skolhuvudmän genom Ifous presenterar sin vilja att utforma en permanent ULF-verksamhet som ska träda i kraft 2025.

Läs mer om det fortsatta ULF-samarbetet.