ULF – utbildning, lärande, forskning

Vad är ULF?

Syftet med ULF är att främja en långsiktig utveckling av svensk skola genom  samverkan mellan skolhuvudmän och lärosäten kring praktiknära forskning. 

Från början var ULF en försöksverksamhet där ambitionen var att pröva modeller för samverkan kring praktiknära forskning mellan skolhuvudmän och universitet/högskolor. Försöksverksamheten startade 2017 och nu förbereds en övergång till permanent verksamhet från och med den 1 januari 2025. 

ULF står för Utbildning, Lärande, Forskning, och akronymen är en blinkning åt det så kallade ALF-avtalet, det vill säga det avtal som staten har med regionerna om samverkan inom forskning och utbildning för att främja hälso- och sjukvårdens utveckling. Tanken är att en liknande överenskommelse mellan staten och skolhuvudmännen om att finansiera samverkan inom skolområdet ska stärka praktik, forskning och lärarutbildning.

Här kan du ta del av dokumentation från försöksverksamheten och arbetet därefter, inklusive beskrivningar av projekt som genomförts.

Vilken är Ifous roll i ULF?

Ifous grundades av de tre organisationer som tillsammans organiserar alla skolhuvudmän i Sverige, och är en samarbetsplattform för dessa tre organisationer i frågor om utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 

I det arbete som pågår fram till 1 januari 2025 – med att dels ta fram ett förslag till ULF-avtal, dels förbereda den permanenta verksamheten – är Ifous med som en koordinerande part för alla landets skolhuvudmän. 

Ifous samordnar också skolhuvudmännens medverkan i ULF genom att ansvara för tillsättningen av huvudmännens ledamöter i nodernas ledningsgrupper och till den nationella styrgruppen. Ledamöterna utses genom ett nomineringsförfarande, där vem som helst är välkommen att nominera lämpliga personer. Det formella beslutet tas av Ifous föreningsstämma som hålls i april varje år.

Här kan du lyssna på Karin Hermansson, vd på Ifous, när hon pratar om Ifous roll inom ULF.

Vilka är noderna och vad gör de?

ULF organiseras i fem geografiska områden, så kallade noder, vars uppdrag är övergripande verksamhetsplanering, infrastruktur för samverkan och fördelning av medel. Ett av lärosätena i varje nod kommer att ansvara för att ha en kanslifunktion som stöd för detta arbete. Varje nod har också en ledningsgrupp, se vidare under Vad innehåller ULF-avtalet?.

Vilka lärosäten som ingår i de fem noderna listas nedan. Skolhuvudmän räknas åtminstone inledningsvis till den nod där de geografiskt finns, och avtal tecknas både på nodnivå och lokalt kring varje lärosäte. Men man är som skolhuvudman inte bunden till en viss nod utan kan ha avtal och projekt med lärosäten även i andra noder än den man är geografiskt närmast.

NORD: Högskolan i Dalarna, Högskolan i Gävle, Luleå tekniska högskola, Mittuniversitetet, Umeå universitet

ÖST: Linköpings universitet, Mälardalens universitet, Uppsala universitet, Örebro universitet

VÄST: Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Högskolan i Jönköping, Högskolan Väst, Karlstads universitet

HUVUDSTAD: GIH, Konstfack, Kungliga Musikhögskolan, Kungliga tekniska högskolan, Stockholms konstnärliga högskola, Stockholms universitet, Södertörns högskola

SYD: Högskolan i Halmstad, Högskolan i Kristianstad, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö universitet

Nya ledamöter utsågs i april 2024 och samtliga ledamöter sitter för perioden 1/1 2025 – 31/12 2028 och börjar arbeta interimistiskt från 1/7 2024 tillsammans med nuvarande grupperingar ULF-O (operativ grupp) och ULF-S (styrgrupp). Förteckning över ledamöter finns här.

Vad innehåller ULF-avtalet?

Förslaget till ULF-avtal förklarar parternas avsikt med ULF, det beskriver hur ULF ska organiseras och det reglerar vad som kan finansieras.

I avsiktsförklaringen beskrivs att parterna genom detta avtal önskar främja en långsiktig utveckling av svenskt skolväsende genom ett fördjupat samarbete kring praktiknära forskning i samverkan. Med detta begrepp avses forskning som utgår från skolprofessionernas behov av ny kunskap i förhållande till befintligt forskningsläge såväl för att utveckla både skolväsendet och lärar- och förskollärarutbildningarna. Det betonas att denna forskning ska kännetecknas av en jämbördig och komplementär ansats.Ansatsen bygger på en ömsesidig respekt där olika kunskaper och kompetenser tas tillvara.

Här skrivs också fram att parterna är överens om att aktivt verka för att lärosäten och skolhuvudmän gemensamt utvecklar och etablerar infrastrukturer för samverkan på nodnivå (se vidare nedan) och lokal nivå.

Principen om jämbördighet genomsyrar organiseringen av arbetet. ULF är organiserat i fem så kallade noder, som var och en ska ha en ledningsgrupp bestående av lika många representanter från vardera part, det vill säga skolhuvudmän respektive lärosäten. Noderna har olika många lärosäten, så ledningsgrupperna har därmed olika många ledamöter. Ovan listas vilka lärosäten som ingår i vilken nod. På nationell nivå finns en styrgrupp som även den ska ha lika många representanter för vardera parten. Denna grupp består av 14 ledamöter, varav 10 kommer från de fem noderna – en från skolhuvudman och en från lärosäte från varje nod.

Avtalet beskriver slutligen vad som kan finansieras av ULF-medel, nämligen infrastrukturer och genomförande av forskningsprojekt:

Infrastrukturer kan handla om exempelvis forskningsmiljöer, mötesplatser, processer och strukturer för behovsinventering och frågeformulering, anställningsformer, forskarutbildning eller tillgängliggörande av forskning. 

Forskningsprojekt ska vara praktiknära, utgå från skolprofessionernas behov av ny kunskap och genomföras i samverkan. Avtalet understryker att forskare och yrkesverksamma kompletterar varandra och således kan inta olika roller i olika faser av processen utifrån intresse och kompetens. Avsikten är samtidigt att en samverkan ska finnas från problemformulering till redovisning av resultat.

Formerna för ansökan om och fördelning av medel beslutas av varje nods ledningsgrupp. Avtalet betonar att formerna ska vara  transparenta och kända och att båda parter ska vara delaktiga i besluten.

I en bilaga till avtalet specificeras hur mycket ekonomiska medel ULF föreslår att staten anslår. Vikten av långsiktighet i förutsättningarna framhålls, och därför föreslås både avtalet och finansieringen sträcka sig över en tioårsperiod, för att därefter förlängas med tio år i taget. 

Kalkylen utgår från den nivå som försöksverksamheten har för närvarande, och föreslår en linjär ökning till ungefär det tredubbla fram till 2034. 

Finansieringen utgör en del av statens totala forskningsbudget, som regeringen presenterar i sin forskningsproposition. En sådan brukar läggas fram vart fjärde år, och nästa förväntas hösten 2024. 

Här kan du läsa hela avtalsförslaget.

Vad har hänt hittills? 

Under läsåret 2022-23 arbetades ett förslag till ULF-avtal fram av de två samordningsgrupperna. Förslaget överlämnades till utbildningsminister Mats Persson i juni 2023. Här kan du läsa mer om överlämningen. 

Besked om finansiering förväntas komma i forskningspropositionen hösten 2024.

Hur sker arbetet i övergångsfasen?

Arbetet med övergången till permanent verksamhet sker i två nationella samordningsgrupper, en beslutande grupp på strategisk nivå och en operativ grupp där förslag bereds och bearbetas. Båda grupperna har lika många representanter för skolhuvudmän som för lärosäten – en viktig princip som genomsyrar hela ULF. Den operativa gruppen har inför arbetet 2024 utökats för att alla de fem nya noderna ska vara representerade.

Gruppen på strategisk, beslutande, nivå består av åtta personer:

För skolhuvudmän:

Per-Arne Andersson, Ifous
Ingrid Carlgren, Idéburna skolors riksförbund
Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund
Monica Sonde, Utbildning & arbetsmarknad, SKR

För lärosäten:

Hans Adolfsson, rektor, Umeå universitet
Åke Ingerman, dekan, Göteborgs universitet
Kerstin Tham, rektor, Malmö universitet
Jonas Tosteby, vicerektor, Högskolan i Dalarna

Adjungerad: Bodil Båvner, SKR

Den operativa gruppen består av 14 personer:

Elisabet Nihlfors, ordf, ULF
Karin Hermansson, vice ordf, Ifous

Representanter för skolhuvudmän:

Katarina Arkehag, Örebro kommun
Birgitta Henecke, Malmö stad
Niklas Risberg, Piteå kommun
Sarah Stridfeldt, NTI Gymnasiet
Veronica Sülau, Fridaskolorna
Niclas Westin, Stockholms stad

För lärosäten:

Maria Andrée, Stockholms universitet
Maria Jarl, Göteborgs universitet
Yvonne Liljekvist, Karlstads universitet
Ola Lindberg, Umeå universitet
Lars Olsson, Uppsala universitet
Tobias Olsson, Malmö universitet

Medlemmar i de olika noderna hittar finns här. 

Hur gör jag för att få veta mer eller vara med?

Kontaktpersoner Ifous:

Karin Hermansson, vd, karin.hermansson@ifous.se.

Emma Kreü, medlemsansvarig, emma.kreu@ifous.se. 

Nyhetsarkiv

2024

Nominera till ULF:s styr- och ledningsgrupper!

2023

Ifous inspel till forsknings- och innovationspropositionen

Regeringen planerar att lägga fram en ny forsknings- och innovationsproposition hösten 2024. Ifous har lämnat in ett inspel till utbildningsdepartementet.

I inspelet framhålls att utbildningsvetenskap, och särskilt praktiknära forskning, behöver stärkas. Den planerade permanentningen av ULF är ett steg i detta, och Ifous understryker därför vikten av att anslå medel till ULF i enlighet med det i juni inlämnade förslaget till avtal.

Vidare poängterar Ifous att forskning i sig inte leder till verksamhetsutveckling, utan att kunskapen måste användas och omsättas i praktik. För att stärka det arbetet föreslår vi att ett riktat stöd ges till Ifous som ett skolväsendets branschforskningsinstitut.

Läs inspelet här. 

Både beröm och varningsflagg i utvärdering av ULF-processen

Efter ett års intensivt arbete lämnades i juni ett förslag till nationellt ULF-avtal om praktiknära forskning i samverkan för skola. Processen att ta fram förslaget har utvärderats av Lars Haikola, tidigare universitetskansler. Rapporten är nu klar och finns tillgänglig på ULFs hemsida.

Av utvärderingen framgår att processen tog avstamp i ett gediget fundament bestående av erfarenheter från försöksverksamheten, och att den har genomförts på ett sammanhållet och fokuserat sätt.

Utvärderaren lyfter också fram en rad utmaningar i det fortsatta arbetet med att förbereda en permanent ULF-organisation. Bland annat pekar han på Ifous komplexa uppdrag att skapa en nodorganisation förankrad hos alla landets skolhuvudmän – kommunala och fristående – samt balansen mellan den nationella styrgruppen och gemensamma värden och nodernas självbestämmande.

Läs en intervju med Lars Haikola och Monica Sonde, avdelningschef på SKR.

Pressmeddelandet 26 juni 2023, när avtalsförslaget lämnades in.

Almedalen: Ett nationellt ULF-avtal: Hur får vi fler skolor på vetenskaplig grund?

Den 30 juni modererade Ifous vd, Karin Hermansson, ett samtal om vikten av att stärka den vetenskapliga grunden i skolan och få fler lärare att delta i forskningen. Med grund i det förslag till nationellt ULF-avtal om praktiknära forskning som lämnades in till regeringen måndagen 26 juni ställs viktiga frågor om hur fler lärare och huvudmän kan involveras och hur den praktiknära forskningen kan utveckla utbildningsväsendet.

I seminariet medverkade:
Monica Sonde, chef, avd. för utbildning och arbetsmarknad, SKR
Åsa Fahlén, ordförande, Sveriges lärare
Kerstin Tham, rektor, Malmö universitet
Åke Ingerman, dekan, Göteborgs universitet
Ulrika Bergmark, professor pedagogik, Luleå tekniska universitet
Karl-Johan Sjödin, chef utbildningsförvaltningen, Åtvidabergs kommun
Jesper Haglund, moderator, Karlstads universitet
Karin Hermansson, moderator, Ifous

Läs mer om seminariet här.

Pressmeddelande: ULF – med fokus på praktiknära forskning

Ett förslag på nytt nationellt ULF-avtal lämnades in den 26 juni till regeringen. ULF-avtalet stödjer organisation för praktiknära forskning i samverkan på utbildningsområdet under den kommande 10-årsperioden. Förslaget har arbetats fram av en grupp med bred förankring i akademin och skolans alla delar genom företrädare för samtliga skolhuvudmän och lärosäten. Ifous, som är grundat av de tre huvudmannaorganisationerna, och därmed samarbetsplattform för Sveriges samtliga skolhuvudmän, har sedan 2022 medverkat i arbetet.
– När ULF permanentas är det viktigt att det finns strukturer som gör det möjligt för alla huvudmän, oavsett storlek och huvudmannaskap, att delta. För oss är fokus på att möta professionens behov och göra det möjligt för fler att vara med, säger Karin Hermansson, vd på Ifous.  

Läs pressmeddelande i sin helhet. 

2022

Varför behövs ett nationellt ULF-avtal?

Ifous blir samarbetspartner i det fortsatta ULF-arbetet