Ifous publikationer inom ramen för FoU-aktiviteter
Senast uppdaterad 2024-06-28Listan är indelad i följande kategorier: Rapporter publicerade i Ifous rapportserie; Vetenskapliga publikationer av olika slag (artiklar i vetenskapliga tidskrifter, konferensbidrag, avhandlingar och uppsatser, rapporter samt bokkapitel); Utvecklingsartiklar samt Utvärderingsrapporter.
1. Rapporter i Ifous rapportserie
1.1 Slutrapporter från FoU-program och FoU-projekt
2015:1
Att forma skolan efter eleverna
Slutrapport från FoU-programmet Inkluderande lärmiljöer – styrgruppens delrapport
2015:2
Från idé till praxis
Slutrapport från FoU-programmet Inkluderande lärmiljöer – forskarnas delrapport
2015:3
Så gör vi!
Programmets utvecklingsartiklar med en ”kappa” skriven av två av forskarna.
2016:2
Jag kan, jag vill, jag vågar!
Slutrapport från FoU-programmet Entreprenöriellt lärande
2017:2
Upptäck små barns lärande – Ett utvecklat kunnande i förskolan
Slutrapport från FoU-programmet Små barns lärande
2017:4
Digitalisering i skolan – Att tillsammans utveckla digital kompetens
Slutrapport från FoU-programmet Digitalisering i skolan.
2018:1
Digitalisering för framtidens skola. Fjärrundervisning – bättre utsikter för fler elever
Slutrapport från projektet Fjärrundervisning.
2019:1
Undervisning i förskolan – Att ha flera strängar på sin lyra
Slutrapport från programmets utvecklingsarbete. Forskningsrapport finns separat.
2019:4
Inkluderande lärmiljöer – Att forma framtidens demokratiska samhälle
Slutrapport från FoU-programmet Inkluderande lärmiljöer
2020:2
Inkluderande lärmiljöer – Kompetens för likvärdig utbildning i ett demokratiskt samhälle
Vetenskaplig slutrapport från Inkluderande lärmiljöer 20117-2019
2020:5
Nyanlända elevers lärande – Att möta mångfalden i klassrummet
Slutrapport från FoU-programmet Nyanlända elevers lärande
2020:6
Programmering i skolan – vad, hur, när och varför?
Slutrapport från FoU-programmet Programmering i ämnesundervisningen
2020:8
Språkutvecklande arbetssätt inom sfi – varför och hur?
Slutrapport från FoU-programmet Språkutvecklande arbetssätt inom sfi.
2021:1
Flerstämmig undervisning i förskolan – en förskola i takt med tiden
Slutrapport från FoU-programmet Flerstämmig undervisning i förskolan.
2021:4
Flerstämmig undervisning i förskolan – flerstämmig didaktisk modellering
Vetenskaplig slutrapport från FoU-programmet Flerstämmig undervisning i förskolan
2021:5
Distribuerat ledarskap och utveckling av relationer – en förändringsstrategi för hållbar skolutveckling.
Slutrapport från FoU-programmet Leda för skolutveckling.
2021:6
Utveckla lärares praktik och profession – hur, varför, hur och av vem?
Slutrapport från FoU-programmet Lärares praktik och profession.
2022:2
Likvärdig utbildning med fjärr- och distansutbildning
Slutrapport från FoU-programmet Digitala lärmiljöer med fjärr- och distansundervisning.
2022:3
Undervisning och ledarskap på fritids
Slutrapport från FoU-programmet Fritidshemmets pedagogiska uppdrag
2022:4
Undervisning och ledarskap på fritids – perspektiv på fritidshemmets pedagogiska uppdrag
Forskarnas slutrapport från FoU-programmet Fritidshemmets pedagogiska uppdrag
2023:1
Datadriven skolförbättring – Att bygga agerbar kunskap utifrån den egna verksamheten
Slutrapport från FoU-programmet Datadriven skolförbättring.
1.2 Rapporter i serien Ifous fokuserar
2017:1
Ifous fokuserar: Matematik
Anette Jahnke & Verner Gerholm, 2017
2019:2
Ifous fokuserar: Skolmiljöer
Suzanne de Laval, Anneli Frelin och Jan Grannäs, juni 2019
2019:3
Ifous fokuserar: Skolnärvaro
Helena Andersson, september 2019
2020:1
Ifous fokuserar: Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?
Anette Jahnke och Åsa Hirsh, januari 2020
2020:3
Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan
Malin Gren Landell, maj 2020
2020:7
Ifous fokuserar: Effekter av Ifous forsknings- och utvecklingsprogram
Anette Jahnke, Lena Lindgren och Simon Norman, november 2020
2021:1
Ifous fokuserar: Fjärr- och distansundervisning ur elevperspektiv
Anna Åkerfeldt och Karin Hermansson, februari 2021
2021:2
Ifous fokuserar: Samverkan och samordnat stöd i förskola och skola
Malin Gren Landell, januari 2021
2021:7
Ifous fokuserar: Att främja psykisk hälsa och motverka psykisk ohälsa i förskola
Lene Lindberg och Lena Nilsson, november 2021
2022:1
Ifous fokuserar: Språkutvecklande förskola
Polly Björk-Willén, januari 2022
1.3 Övriga rapporter publicerade i Ifous rapportserie
2013:1
Digitalisering i skolan – en kunskapsöversikt
Förstudie FoU-programmet Digitalisering i skolan, Jan Hylén 2013
2016:1
Undervisning i förskolan – Flerstämmig undervisning och sambedömning i förskolan? Referensmaterial för deltagare i FoU-programmet.
Ann-Christine Vallberg Roth, 2016.
2017:3
15 års forskning om Sfi – en överblick
Förstudie inför FoU-programmet om Sfi, Jenny Rosén och Berit Lundgren 2017
2018:2
Flerstämmig undervisning i förskolan – Flerstämmig didaktisk modellering
Referensmaterial för deltagare i FoU-programmet.
Ann-Christine Vallberg Roth, 2018.
2020:4
Delrapport: Gymnasielevers uppfattningar om när- och distansundervisning
Den första delrapporten inom ramen för FoU-programmet Digitala lärmiljöer – likvärdig utbildning med fjärr- och distansundervisning.
Karin Hermansson, Anna Åkerfeldt, 2020
2023:1
Swedish Edtest: Rektorers uppfattningar av digitaliseringen i skolan
Rapport i samarbete mellan Swedish Edtech Industry, Atea och Ifous.
2 Vetenskapliga publikationer
2.1 Referentgranskade (peer-reviewed) artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter
Ackesjö, H. & Dahl, M. (2022). Pedagogisk takt i fritidspedagogisk undervisning. En välregisserad dans mellan lärare och elever. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk, 8(1), 63-77.
Ackesjö, H., Haglund, B. (2021). Fritidspedagogisk undervisning : En fråga om intentionalitet, situationsstyrning och inbäddning. Utbildning och Lärande / Education and Learning. 15 (1). 69-87.
Ackesjö, H. (2022). Evaluating the practice in Swedish school-age educare: Issues and contradictions. Journal of Childhood, Education & Society, 3(1), 60–73.
Bergdahl, N. (2022) Engagement and Disengagement in Online Learning. Computers & Education. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0360131522001324?via%3Dihub
Bergdahl, N. (2022). [Teachers’ understanding of engagement in hybrid, remote and distance education]. Lärares förståelse av engagemang i hybrid-, fjärr, och distansundervisning. Pedagogis
Bergström, P., Mårell-Olsson, E. & Jahnke, I. (2017) Variations of symbolic power and control in the one-to-one computing classroom: Swedish teachers’ enacted didactical design decisions, Scandinavian Journal of Educational Research.
Diehl, M. (2016) From Entrepreneurship to Entrepreneurial Education in Lower Secondary School: pedagogising by Means of the Pedagogic Device. Journal of Educational Issues, ISSN 0022-0701, E-ISSN 2377-2263, Vol. 2, nr 1, s. 36-56. Läs mer och ladda hem artikeln i fulltextformat här.
Diehl, M., Lindgren, J. & Leffler, E. (2015). The Impact of Classification and Framing in Entrepreneurial Education: Field Observations in Two Lower Secondary Schools. Universal Journal of Educational Research 3(8), 489-501.
Ehrlin A., Jepson Wigg U., När checklistorna får företräde – det punktuella perspektivets grammatik i revidering av mottagandeplaner för nyanlända elever, Pedagogisk forskning i Sverige, Vol 26 Nr 2-3 (2021)
Ehrlin, A., Jepson Wigg, U., Liminal spaces and places – Dilemmas in education for newly arrived students, International Journal of Educational Research Open, vol 2 (2021) https://authors.
Ekberg, J.-E. & Vallberg Roth, A.-C. (2022). Didaktik informed teaching arrangements in preschool with a focus on movement. Educare, 5, 141-172.
Engdahl, I., Pramling Samuelsson, I., Ärlemalm-Hagsér, E., Swedish Teachers in the Process of Implementing Education for Sustainability in Early Childhood Education, New Ideas in Child and Educational Psychology, 2021.1.
Engdahl, I., Pramling Samuelsson, I., Ärlemalm-Hagsér, E., Early Childhood Education in a World of Change – A Method for Sustainability, MDPI Sustainability Foundation, Children 2023, Volume 10, Issue 4.
Ferlin, M., Skilda undervisningsgrupper i grundskolans högstadium, Paideia, ISSN 1904-9633, nr 22, s. 55-66, 2021.
Gardesten, J. (2021). Ett handlingsteoretiskt perspektiv på undervisning : En essä med fritidshemmet som exempel. Pedagogisk forskning i Sverige, 26(2–3), 139–148.
Gardesten, J & Ackesjö, H. (2022) Titta blåsippor! Fritidshemslärares uppmärksamhet som didaktisk potential. Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik Vol. 8 (1) s.53-67
Glaés-Coutts, L. (2021). The Principal as the Instructional Leader in School-Age Educare. I Leadership and Policy in Schools, DOI: 10.1080/15700763.2021.2019792
Haglund, B. (2023) Pupils’ development: Policy enactment in Swedish school-age educare. Nordic Journal of Studies in Educational Policy,.
Haglund, B & Glaés-Coutts, L. (2022) Leading and supporting: principals reflect on their task as pedagogical leaders of Swedish school-age educare. School Leadership & Management.
Hegestedt, R., Nouri, J., Rundquist, R., Fors, U., (2023), Data-Driven School Improvement and Data-Litreacy in K-12: Findings from a Swedish National Program, International Journal of Emerging,Technologies in Learning, Vol 18 No. 15 (2023).
Hilli, C. & Åkerfeldt, A. (2020). Redesigning distance courses to support social and teaching presence in adult and upper secondary education. Education in the North, 27(2), 38–55. [27].
Hilli, C & Åkerfeldt A. (2022). Didaktik for distance education in upper secondary schools and adult education. The Online Journal of Distance Education and e-Learning, July 2022. Volume 10, Issue 3.
Holmberg, Y., Stensson, C. & Vallberg Roth, A.-C. (2022). Lyssnandets didaktik som grundton i flerstämmig undervisning – exemplet rytmatik. Nordisk Barnehageforskning, 19(4), 183–205. https://doi.org/10.23865/nbf.v19.236 (accepterad 2021-12-06)
Holmberg, Y C. (2022). Didaktik informed teaching arrangements in preschool exemplified by multivocal music teaching using digital technology as a tool. Educare, 5, 102-140.
Holmberg, Y C & Vallberg Roth, A.-C. (2022). Post-structurally and didaktically informed teaching arrangements in preschool – exemplified by ”rhythmatechs” as multivocal teaching. Educare, 5, 212-248.
Holmberg, Y. & Vallberg Roth, A.-C. (2022). Characteristics of teaching music in preschool: The written descriptions of Swedish preschool teachers and principals. International Journal of Music Education, 25(1), 29–52.
Holmberg, Y., Vallberg Roth, AC., Flerstämmig musikundervisning i förskolan, BARN – forskning om barn og barndom i Norden, vol 36, No 3-4, 2018.
Hrastinski, S., Åkerfeldt, A. & Bergdahl, N. (2023). Exploring Student Perceptions of K-12 Synchronous Remote Education. Journal of Online Learning Research, 9(2), 221-229. Waynesville, NC USA: Association for the Advancement of Computing in Education (AACE). Retrieved September 15, 2023.
Håkansson, J, (2016), Organising and leading systematic quality work in the preschool: Preschool manager’s perspectives, abstract, School Leadership and Management 36 (3)
Håkansson J. (2017), Leadership for learning in the preschool: preschool managers’ perspectives on strategies and actions in the systematic quality work, Educational Management, Administration and Leadership okt 2017
Insulander, E., Hernwall. P., Åkerfeldt,
Jahnke, I., Bergström, P., Mårell-Olsson, E., Häll, L. & Kumar, S. (2017) Digital Didactical Designs as Research Framework: iPad Integration in Nordic Schools, Computers and education 113, p. 1-15.
Jahnke, A., Hirsh, Å., Olin Almqvist, A.,(2024), Vilka undervisningsrelaterade problemområden väljer lärare att undersöka i sin undervisning, och hur kan dessa val förstås?, PEDAGOGISK FORSKNING I SVERIGE (ahead of print) ISSN 1401-6788.
Jepson Wigg U., Ehrlin, A., Mälardalens högskola, Systematic Quality Development. Demand at Odds with the Everyday Complexity of Teachers’ Work i International Journal of Learning, Teaching and Educational Research, Vol. 17, No. 11, November 2018.
Kotte, E., Inclusive education and teacher’s perceptions of lesson planning and lesson work from a student inclusive perspective Sisyphus Vol.9 No.3 (2021)
Leffler, E. (2019). An Entrepreneurial Attitude – Implications for teachers’ leadership skills .Leadership and Policy in Schools, DOI: 10.1080/15700763.2019.1668021 (oct 2019). Artikeln finns (open access) här.
Leffler, E. and Näsström G. (2014). Entrepreneurial Learning and School Improvement: a Swedish Case. International Journal of Humanities Social Sciences and Education 1(11), 243-254. Läs mer och ladda ner artikeln i fulltextformat här.
Lindster Norberg, E. L. (2015) Could we catch a glimpse of an entrepreneurial citizen? – A qualitative study in Sweden. Advances in Social Sciences Research Journal 2(11), 11-24.
Lindster Norberg, E-L. (2015). John Dewey and Entrepreneurship in School-A Swedish Case. Journal of Education and Training, ISSN 2330-9709, Vol. 3, nr 1, s. 139-157 Läs mer och ladda hem artikeln i fulltextformat här.
Lindster Norberg E-L. (2017). Entrepreneurship in Swedish upper secondary schools: governing active future citizens. Journal of Enterprising Communities: People and Places in the Global Economy 11(5).
Löf, C., Vallberg Roth, A.-C. (2021). Minding the gap: Dilemmas in a didaktik and pragmatically informed teaching approach in preschool. Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik, 7(1), 38–54.
Löf, C. Vallberg Roth, A.-C. (2023), Med världen i fokus. Om den didaktiska vad-frågan i pragmatiskt informerad undervisning i förskolan. Nordisk barnehageforskning, Vol. 20, No. 4, 2023, s. 63–79.
Nouri, J., Zhang, L, Mannila, L., Norén, E. (2019). Development of computational thinking, digital competence and 21st century skills when learning programming in K-9. Journal of Educational Inquiry. DOI: 10.1080/20004508.2019.1627844.
Palla, L., Vallberg-Roth A-C., (2018), Characteristics of preschool teaching in language, communication and multilingualism: Expressions from ten Swedish municipalities, Problems of Education in the 21st Century 76(2), 189-214.
Palla L., Vallberg-Roth A-C., (2020). Didaktiska stämmor om undervisande förskollärare: Chefers och förskollärares språkliga modelleringar om förhållningssätt, kunskaper och utövning i förskola. EDUCARE, 1, 1-26. doi: 10.24834/educare.2020.1.1
Palla, L., Vallberg Roth, A.-C. (2022). Inclusive ideals and special educational tools in and out of tact: Didactical voices on teaching in language and communication in Swedish early childhood education. International Journal of Early Years Education. Tilldelades CiCeas (Children’s Identity & Citizenship) pris Best Publication Award i klassen Best Praxis Paper 2022.
Perselli, A.-K. & Haglund, B. (2022). Barns perspektiv och barnperspektiv: en analys av utgångspunkter för fritidshemmets undervisning. Pedagogisk forskning i Sverige, 27(2), 75-95.
Sjöberg, C., Risberg, T., Nouri, J., Norén, E., & Zhang, L. (2020). Programming as a tool for across-subjects learning in primary school. RUDN Journal of Informatization in Education, 17(3), 179-189.
Sjölund, S., Discourses of collaboration and participant positioning in research-practice partnerships, Scandinavian Journal of Educational Research, 2023
Sjöström, J. (2022). Didaktik modelling illustrated by sustainability teaching arrangements in preschool. Educare, 5, 249-280.
Stensson, C. (2022). Didaktik attention: Preschool teaching from a didaktik and variation theory perspective using examples of mathematical aspects of programming. Educare, 5, 173-211.
Vallberg Roth, A-C., (2018), What may characterise teaching in preschool? The written descriptions of Swedish preschool teachers and managers in 2016, Scandinavian Journal of Educational Research, 64(1), 1-21.
Vallberg Roth A.-C., Holmberg, Y. (2019). Undervisning i relation till omsorg och lärande i förskola: Flerstämmig undervisning och didaktisk (o)takt? Pedagogisk forskning i Sverige, 24(2), 29-56
*Vallberg Roth, A.-C. (2022). Abduktiv analys i samverkansforskning – fokus på didaktiska modeller i förskola. Pedagogisk forskning i Sverige, 27(4), 157–179. https://doi.org/10.15626/pfs27.04.09 (accepterad 2022-08-26)
Vallberg Roth, A.-C. (2022). Flerstämmig kvalitet. I G. Åsén (red.), Perspektiv på systematiskt kvalitetsarbete (ss. 67–107). Stockholm: Liber.
Vallberg Roth, A.-C. (2021). Bedömning och sambedömning i förskola enligt förskollärares, chefers och rektorers skriftliga beskrivningar. Utbildning & Lärande, 15(1), 29-49.
Vallberg Roth, A.-C. (2022). Teaching in preschool: Multivocal didaktik modelling in a collaborative conceptual replication study. Educare, 5, 1-20.
Vallberg Roth, A.-C., Ekberg, J.-E., Holmberg, Y C., Sjöström, J. & Stensson, C. (2022). Teaching in preschools: Multivocal didaktig modelling. Educare, 5, 58-101.
Vallberg Roth, A.-C. & Palla, L. (2023). Multivocal Didaktik Modelling in Early Childhood Education—For a Sustainable Future in a World of Change. Children, 10, 1419.
Wernholm, M. (2022) Undervisning i ett fritidshem för alla. Pedagogisk forskning i Sverige. 28(4). 64-88.
Zhang, L., Nouri, J. (2019). A systematic review of learning computational thinking through Scratch in K-9. Computers & Education. Vol 141. Läs abstract och kontakta författarna för fulltext.
Åkerfeldt, A., Bergdahl, N., & Hrastinski, S. (2023). Adult learners’ perceptions of distance education. Journal of Adult and Continuing Education, 0(0).
Ärlemalm-Hagsér, E., Engdahl, I., Pramling Samuelsson, I., Förskollärares mångfacetterade motiv för undervisning om hållbarhet, Nordisk barnehageforskning, Vol. 19, No. 3, 2023, s. 104-124.
2.2 Vetenskapliga konferensbidrag
Ackesjö, H., Wernholm, J. & Gardesten, J. (2023) Soft skills – a way to conceptualize school-age educare’s teachers’ work with children’s social skills. Konferensbidrag, muntlig presentation på NERAs konferens i Oslo 15-17 mars 2023.
Ahmed, G., Nouri, J., Zhang, L. & Norén, E.. Didactic methods of integrating programming in mathematics in primary school: findings from a Swedish national project. In Proceedings of SIGCSE’ 20: 51th ACM Technical Symposium on Computer Science Education March 11-14, 2020 Portland, OR, USA. ACM, New York, NY, USA. Mas 2020.
7 pages. https://doi.org/10.1145/3328778
Ahmed, G., Nouri, J., Norén, E. & Zhang, L. (2019). Students’ perceptions of programming in primary school. WiPSCE 2019, ACM, Glasgow.
Andersson, Helena (2016) Engaging settings from the students’ perspective school development projects in eight schools. Nordic Educational Research Association, NERA, Helsingfors mars 2016. Book of abstracts, s. 6
Andersson, H., Assarson, I., Ohlsson, L., Östlund, D., (2016), Schools’ efforts to create inclusive learning environments. Nordic Educational Research Association, NERA, konferens mars 2016. Book of abstracts, s. 156.
Bergström, P. & Mårell-Olsson, E. (2017) Swedish teachers’ didactical design from students’ perspective: perspectives on digital competences. Konferensbidrag: Learning and education: material conditions and consequences : NERA 2017 abstracs, Copenhagen: Aalborg University , 2017, 610
Chibas, Å., Nouri, J., Norén, E., Zhang, L., & Sjöberg, C. (2018). Didactical strategies and challenges when teaching programming in pre-school. EDULEARN18 Proceedings, s. 3345-3350. Läs abstract och kontakta författarna för fulltext.
Diehl, M. (2015) Entrepreneurial Education and Learning in Sweden: Teachers’ Thoughts and Views from a Bernsteinien Perspective. [presented at ECER conference, Budapest 2015]
Engdahl, I., Pramling Samuelsson, I., Ärlemalm-Hagsér, E., Teaching in transformation – early childhood teachers’ multifaceted motives about education for sustainability in Swedish preschools. EECERA (European Early Childhood Education Research Association), Glasgow 23-26 augusti 2022.
Erlandsson, Magnus, To lead school development towards inclusion – changes in school culture, norms and practice. Presenteras vid EARLI 2017 Conference, augusti 2017.
Erlandsson, Magnus (Kommande), Normers betydelse för skolutveckling: implementering av inkluderande lärmiljöer ur ett skolledarperspektiv
Gardesten, J. (2021). The teacher as a listener, an interactive agent, or an “excessive pointer”: Lessons from school-age educare teachers. Presentation vid Teachers Matter, datum, Växjö, Sverige.
Glaés- Coutts, L. (2022). A three-year undergraduate degree for recess activities? The professionalisation of school- age educare teachers in Sweden. Presented at NERA, Reykjavik, Iceland. June 1-3, 2022.
Haglund, B. & Glaes-Coutts, L. (2021). The principal’s pedagogical leadership role for School- Age Educare staff. Paper presented at the NFPF/NERA conference, 3 – 5 November, Odense, Denmark.
Hilli, C & Åkerfeldt A. (2022). Didaktik for distance education in upper secondary schools and adult education. Presented at NERA, Reykjavik, Iceland. June 1-3 2022.
Hirsh, Å., Jahnke, A. & Liljenberg, M. (2024). Systematic R&D collaboration as setting for expansive learning and transformative agency. Paper presentated at the NERA Conference, 6-8 March, Malmö.
Kotte, Elaine (2016) The differentiated classroom – Teachers’ perceptions of didactic lesson planning in an inclusive educational context. Nordic Educational Research Association, NERA, Helsingfors mars 2016. Book of abstracts, s. 115.
Langelotz, L. (2018). Tensions in inclusive practices paper presentation in an International symposium What enable and constrain the practice of inclusive education? at ECER conference in Bolzano, Italy
Langelotz, L. (2020). Inclusive Education – What’s the Problem? Paper presentation del av symposium From Excluding to Including – Collaborative Research and Development Projects in Education for Marginalized Groups. Congress for School Effectiveness and Improvement (ICSEI), Marrakech, Marocko.
Leffler, E. (2015) An entrepreneurial attitude: implications for teacher leadership skills. [presented at ECER conference, Budapest 2015]
Lundgren, B., Rosén, J., (2019), Flerspråkighet som resurs och pedagogiskt transspråkande inom SFI-utbildningen. NORDAND Köpenhamn, 27-29 maj 2019.
Lundgren, B., Rosén, J., (2019). Challenging monolingual norms in adult education for immigrants in Sweden, The 3rd Swedish conference on Translanguaging, TL2019, Växjö, 11-12 april, 2019.
Lundgren, B., Rosén, J., (2018), Flerspråkighet som en resurs i SFI-klassrummet. 13:e nationella konferensen i Svenska med didaktisk inriktning, Linköping, 22-23 november 2018.
Norberg Lindster, E. L. (2015) Entrepreneurship, gender and citizenship in Swedish upper secondary school [presented at ECER conference, Budapest 2015]
Nouri, J., Norén, E., & Skog, K. (2018). Didactical strategies employed by teachers when teaching programming in K-9 education. INTED2018: Proceedings, s. 7983-7989. Läs abstract och kontakta författarna för fulltext.
Nouri, J., Norén, E., Skog, K. (2018). Learning programming by playing and coding games in K-9. The 12th annual International Technology, Education and Development Conference, Valencia, Spain. 5 – 7 april. Läs abstract och kontakta författarna för fulltext.
Ohlsson, L., (2016), Didactic perspectives on creating inclusive learning environments. Presenterad vid Nordic Educational Research Association, NERA, konferens mars 2016. Conf. proc. S. 155.
Rosén, J., (2020. Working for Social Justice Through Pedagogical Translanguaging in Adult Education for Immigrants in Sweden. ICSEI, Marrakesh 6-10 januari 2020.
Rosén, J., (2019) Flerspråkighet som resurs inom SFI-utbildningen. Lärares kollektiva utvecklingsarbete. Fjärde nationella konferensen i pedagogiskt arbete, Umeå, 19-20 augusti, 2019.
Sjöberg, C., Nouri, J., Sjöberg, R., Norén, E., & Zhang L. (2018). Teaching and learning mathematics in primary school through scratch. EDULEARN18 Proceedings, s. 5625-5632. Läs abstract och kontakta författarna för fulltext.
Sjöberg, T. Risberg, J. Nouri, E. Norén, L. Zhang. (2019). A lesson study on programming as an instrument to learn mathematics and social science in primary school. 13th annual International Technology, Education and Development Conference.
Sjöström, J.(*) & Vallberg Roth, A.-C. (2019). Characteristics of science teaching in preschool. Oral presentation at the European Science Education Research Association (ESERA) Conference, Aug 26-30, Bologna, Italy.
Sjöström, J. & Vallberg Roth, A.-C. (2020). Characteristics of science teaching in preschool. In Levrini, O. & Tasquier, G. (Eds.), Electronic Proceedings of the ESERA 2019 Conference. The beauty and pleasure of understanding: engaging with contemporary challenges through science education, Part 15: Early Years Science Education (co-ed. C. Siry & B. Sundberg), (pp. 1860-1868). Bologna: Alma Mater Studiorum – University of Bologna. ISBN 978-88-945874-0-1…
Tetler, S., (2016) Facilitating inclusive learning processes: When the principle of inclusion meets practice in schools. Presenterad vid Nordic Educational Research Association, NERA, konferens mars 2016.
Zhang, L., Nouri, J., and Rolandsson, L. (2020). Progression of Computational Thinking skills in Swedish compulsory schools with block-based programming. In Proceedings of Twenty-second Australasian Computing Education Conference (ACE’2020). ACM, Melbourne, Australia, mars 2020. 10 pages. https://dl.acm.org/doi/proceedings/10.1145/3328778
2.3 Doktorsavhandlingar
Andersson, H., Möten där vi blir sedda – En studie om elevers engagemang i skolan,
Doktorsavhandling Malmö högskola. Holmbergs Malmö 2017.
Diehl, M., Måste det här vara som en väckelserörelse?: en studie om (det som kallas) entreprenöriellt lärande i grundskolan, utifrån Basil Bernsteins begreppsapparat, doktorsavhandling Umeå universitet. Den 28 april 2017.
Kotte, E., Inkluderande undervisning – Lärares uppfattningar om lektionsplanering och lektionsarbete utifrån ett inkluderande perspektiv. Doktorsavhandling Malmö högskola. Holmbergs Malmö 2017
Lindster-Norberg, E-L, Hur ska du bli när du blir stor? En studie i svensk gymnasieskola när entreprenörskap i skolan är i fokus, doktorsavhandling Umeå universitet. Den 8 december 2016.
Zhang, L, Integrating Computational Thinking into Swedish Compulsory Education with Block-Based Programming: A case study from the perspective of teachers, doktorsavhandling Stockholms universitet. Den 9 december 2020.
2.4 Licentiatuppsatser
Davidsson, M., (2018) Värdeladdade utvärderingar, Linnéuniversitetet, Växjö
Lindberg, R. (2018) Att synliggöra det förväntade – förskolans dokumentation i en performativ kultur, Linnéuniversitetet, Växjö
Lindroth, F., (2018) Pedagogisk dokumentation – en pseudoverksamhet?, Linnéuniversitetet, Växjö
Nilfyr, K., (2018) Dokumentationsyndromet, Linnéuniversitetet, Växjö
Stensson, C., (2023) Uppmärksamhetsskapande undervisningshandlingar med fokus på matematiska aspekter av programmering. Teoriinformerad undervisning i förskola, Malmö universitet.
Virtanen, M., (2018) Förskolans dokumentations- och bedömningspraktik, Linnéuniversitetet, Växjö,
2.5 Forskningsrapporter (ej utgivna i Ifous rapportserie)
Leffler, E., Lindster Norberg, E-L., Diehl M. & Näsström, G., Att tänka fritt är stort, att tänka utanför boxen är större. Delrapport från forskargruppen i FoU-programmet Entreprenöriellt lärande, 2013.
Brännström, M., Brännström, L., Mars, A., I huvudet på en digitalkompetent lärare. Forskningsstudie inom FoU-programmet Digitalisering i skolan. ViS, 2017.
Holmberg, Y., Palla, L., Stensson, Vallberg Roth, A-C., Undervisning och sambedömning i förskola, Första delrapporten av forskningen i FoU-programmet Undervisning i förskolan. 2018.
Holmberg, Y., Löf, C., Palla, L., Stensson, C., Vallberg Roth, A-C., Undervisning och sambedömning i förskola: Förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar, Ann-Christine Vallberg Roth, Ylva Holmberg, Camilla Löf, Linda Palla, Catrin Stensson. Andra delrapporten av forskningen i FoU-programmet april 2019.
Holmberg, Y., Löf, C., Palla, L., Stensson, C., Vallberg Roth, A-C., Flerstämmig didaktisk modellering i förskolan. Ann-Christine Vallberg Roth, Ylva Holmberg, Linda Palla, Camilla Löf, Catrin Stensson. Malmö universitet, 2019. Slutrapport från forskningen i FoU-programmet Undervisning i förskolan.
Vallberg Roth, A.-C., Aasa, Sverker, Ekberg, J-E, Holmberg, Y, Sjöström, J och Stensson, C (2019). Vad kan känneteckna undervisning och sambedömning i förskola? Förskollärares och chefers/rektorers skriftliga beskrivningar år 2018. Sammanfattning av Delrapport 1 kan laddas ned här. Fullständig rapport, med referenslista, finns tillgänglig via Malmö universitets publikationsdatabas.
2.6 Bokkapitel
Hernwall, P., Insulander, E., Åkerfeldt, A., Öhman, L., Bedömning av multimodala elevarbeten – lärares uppfattning om bedömning, Patrik Hernwall, Eva Insulander, Anna Åkerfeldt och Lisa Öhman, i Navigera i den digitala samtiden – en antologi om den nya lärarrollen, Karin Nygårds & Therese Raymond (red.), Lärarförlaget 2016.
Jepson Wigg U. och Ehrlin A., Forskningscirkeln – i skärningspunkten mellan praktikutveckling och forskning, i Gynne A., Jakobsson M. och Rytzler J, (red.) Utbildningsvetenskapliga perspektiv på samverkan (s. 90-103). Liber 2022.
Leffler, E. (2015). Entreprenöriellt förhållningssätt i undervisning och lärande. I F. O. Haara & I. K. Røe Ødegård (red.), Grunnskolelærerutdanning gjennom pedagogisk entreprenørskap. Oslo: Cappelen Damm Akademisk, 60-72.
Norén, E., & Skog, K. (2021). Genus och lärande i relation till programmering i matematik: Ett elevperspektiv. I (red), K. Bråting, C. Kilhamn, & L. Rolandsson, Programmering i sk
Tallberg-Broman, I., Vallberg Roth, A-C., Undervisning i förskola – med koppling till ett samverkansprojekt, i Undervisning i förskolan – en kunskapsöversikt, Skolverket 2018.
Vallberg Roth, A.-C. Att undervisa, dokumentera och sambedöma – stöd för kritisk reflektion (kap 8-16). Del IV i Professionell yrkesutövning i förskola: Kontinuitet och förändring L. Rubinstein Reich, I. Tallberg Broman. & A.-C. Vallberg Roth, (ss. 146-256). Lund: Studentlitteratur. 2017.
Vallberg Roth, A.-C. A.-L., Lindgren, N. Pramling & R. Säljö (red.), Bedömning, utvärdering och uppföljning – utmaningar för förskolan. i Förskolan och barns utveckling: Grundbok för förskollärare (ss. 261-278). Malmö: Gleerup 2017.
Wernholm, M., Ackesjö, H., Gardesten, J., & Funck, U. (2024). Mjuka förmågor – ett sätt att begreppsliggöra arbetet med “det sociala” I fritidshemmet. Stockholm. Natur & Kultur.
Åkerfeldt, A. & Hilli, C. (2021) Kollegialt lärande på distans – att dela erfarenheter och lära av varandra. I Att förbättra skolor med stöd i forskning – exempel, analyser och utmaningar, Rönnström, N. & Johansson, O. (eds.). Natur & Kultur.
3 Utvecklingsartiklar publicerade i Skolportens artikelserier
Artiklarna nedan är skrivna av lärare och skolledare i Ifous FoU-program, och publicerade i någon av Skolportens artikelserier. Listas i bokstavsordning för respektive program.
Artiklar från FoU-programmet Inkluderande lärmiljöer 2012-2015
Bellskog, Å., Malmberg, L., Källman, L., Ett skolutvecklingsarbete: En aktionsforskningsinriktad fallstudie om skolans lärandemiljö utifrån bedömningsområdet ”trygghet och studiero”. Artikel i serien Undervisning och Lärande, 2015.
Ekermo, L., Sunnerud, K., Läsa och skriva i en inkluderande lärmiljö: Beskrivning av en grundskolas satsning. Artikel i serien Undervisning och Lärande, 2015.
Engvall, M., Förbättring genom inkludering: Att minska avståndet mellan oss. Artikel i serien Undervisning och Lärande, 2015.
Fredriksson, D., “Normalläge”- En pedagogisk metod för att skapa tydliga regler och rutiner i samband med lektion. Artikel i serien Undervisning och Lärande, 2015.
Gustafsson, A., Nordin, E., Vägar till en inkluderande skolmiljö: Elevsyn och förhållningssätt. Artikel i serien Undervisning och Lärande, 2015.
Holm,G-B., Vinulv, K., Inkluderande lärmiljöer på Laröd skola: Systematiskt utvecklingsarbete av organisation och samverkan för ökad måluppfyllelse. Artikel i serien Undervisning och Lärande, 2015.
Kemp, B., Kemp, K., Blockarbete: Ett förändrat arbetssätt . Artikel i serien Undervisning och Lärande, 2015.
Nyman, M., Senneryd, K., Podcast i undervisningen skapar motiverade elever: Ett inkluderande arbetssätt där elever lär av varandra vid inspelandet av strukturerade samtal. Artikel i serien Undervisning och Lärande, 2015.
Risberg, T., Goda lärmiljöer: Vägar att möta elever för en inkluderande skola. Artikel i serien Undervisning och Lärande, 2015.
Strandberg. M., Läranderonder: Att undersöka, analysera och utveckla undervisning. Artikel i serien Undervisning och Lärande, 2015.
Artiklar från FoU-programmet Undervisning i förskolan 2016-2019
Ahlqvist Johansson, Å. Eklund, A., Ranbäck, A., Sokratiska boksamtal i förskolan: ett sätt att arbeta för demokrati. Publicerad i serien Leda & Lära 26 mars 2019.
Bjervner, J., Sörell, S., Rik utemiljö för aktiva barn och pedagoger. Publicerad i serien Leda & Lära 22 januari 2019.
Frangini, E., Holmberg, C., Med rätt att undervisas. En studie med fokus på den språkliga och fonologiska medvetenheten i förskolan. Publicerad i serien Leda & Lära 26 mars 2019.
Gustavsson, A., Åkerberg, M., Närvarande pedagoger vid utevistelse. Publicerad i serien Utveckla skolan 24 april 2019.
Henriksson, J., Bildprojicering som verktyg i förskolans undervisning – erfarenheter från Sjumilaskogens förskola. Publicerad i serien Leda & Lära 1 april 2019.
Karlsson, I., Måltidspedagogik: en väg till språkförståelse och ökat ordförråd. Publicerad i serien Leda & Lära 5 april 2019.
Romlin, G. Mina idéer är alltid knasiga: Utveckling av undervisning i förskolan med utgångspunkt i ett Socio-Emotionellt Materiellt Lärande (Semla). Publicerad i serien Leda & Lära 4 februari 2019
Monie, K., Sturesson, J., Betydelsen av förskollärares riktningsgivare i barns lek. Publicerad i serien Leda & Lära 2 april 2019.
Wiberg, I., Barnrådet som ett forum för barns inflytande i förskolan – ett utvecklingsarbete om hur förskolans barnråd kan få genomslag i praktiken. Publicerad i serien Leda & Lära 5 april 2019.
Artiklar från FoU-programmet Inkluderande lärmiljöer 2017-2020
Dahlberg, G. och Nyman, K., Leda & Lära nummer 3/2020: Rektors arbete för att främja skolnärvaro – Vilket stöd behövs?.Publicerade i serien Leda & Lära 3/2020
Ellström-Westerlund, M., och Wiik, I., Två skolformer – en verksamhet. Ett inkluderande samarbete mellan grundskola och grundsärskola f-3 på Lejonströmsskolan i Skellefteå, Publicerad i serien Leda & Lära 2/2020.
Karlsson, J., Systematik underlättar inkluderingens problematik, Publicerad i serien Leda & Lära 11/2019.
Lindström, J. Och Schönfeldt, J. Tydlighet och struktur – vägar mot inkluderande lärmiljöer. Publicerad i serien Leda & Lära6/2021.
Westrin, A., Örjes, A., Lärandet i fokus vid aktivitetsbyten inom förskola och skola, Publicerad i serien Leda & Lära 10/2019.
Artiklar från FoU-programmet Programmering i ämnesundervisningen 2017-2020
Abbing, L., Sundström, T., Problemlösning i ScratchJr – Kan programmering underlätta elevernas förståelse i lästal? Publicerad i serien Leda & Lära 7/2020
Chibas, Å., Att främja datalogis tänkande i förskoleklassen – barn kan mer än vi tror. Publicerad i serien Leda & Lära 3/2022.
Jonasson, J., Midander, M., Sandberg, C., Terje, H., Implementering av programmering i ämnesundervisningen genom kollegialt lärande. En fallstudie från arbetet i en utvecklingsgrupp inom FoU-programmet Programmering i ämnesundervisningen. Publicerade i serien Leda & Lära 5/2020.
Mårtensson, F., Olsson, O., Programmering i matematikundervisningen. En undersökning av elevers inställning till programmeringsinslag på matematiken, med fokus på genus. Publicerad i serien Leda & Lära 4/2020.
Viebke, H., Hur fungerar programmeringsundervisningen enligt lärarna själva? En effektstudie av 128 lektioner i programmering i grundskolan. Publicerad i serien Leda & Lära 6/2020.
Artiklar från FoU-programmet Flerstämmig undervisning i förskolan, 2020-21
Agewall Christina (2022), Leda & Lära nummer 10/2022: Att leda undervisningsutveckling i förskolan. Publicerad i serien Leda & lära nr 10/2022.
Andersson, P., Borresprång, C., Anpassningar i förskolan – ett kollegialt utvecklingsarbete. Publicerad i serien Leda & Lära 1/2021.
Bergman, H., Jarvis, C., Utan varpen brister väven. Omsorgens uttryck och värde i förskolans planerande undervisning. Publicerad i Leda & Lära 3/2021.
Cederholm, Å., Edlund, A., Hagelin, Å., Möjligheternas mellanrum i mötet mellan teori, praktik och sambedömning. Publicerad i serien Leda & Lära 9/2020.
Isaksson Iliev, K. Att sammanfoga undervisning och omsorg för de yngsta barnen i förskolan. Publicerad i serien Leda & Lära 4/2021.
Jarvis, C. och Bergman, H, Utan varpen brister väven. Publicerad i serien Leda & Lära 3/2021.
Khadum, B., Koselkova, V., Förskolan blir en egen skolform. En kvalitativ studie och förskollärarens uppfattningar om undervisning i förskolan. Publicerad i serien Leda & Lära 10/2020.
Lindström Fogelberg, M., Professionell bedömningskompetens i förskolan – Vad ska bedömas?. Publicerad i serien Leda & Lära2/2021.
Nilsson, M., Nilsson, O., Musikens plats i undervisningen på förskolan – om förskollärares praktiska och teoretiska erfarenheter kring musik. Publicerad i serien Leda & Lära 5/2021.
Sabanovic, E., Rektorn som lärande och pedagogisk ledare – FoU-programmet Flerstämmig undervisning i förskolans betydelse för rektorernas pedagogiska ledarskap. Publicerad i serien Leda & Lära 11/2020.
Artiklar från FoU-programmet Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi 2018-2020
Lippig-Singewald, L. Och Börjesson, P., En utvecklingsprocess under längre tid gör att förändringsarbetet blir på riktigt. Publicerad i serien Leda & Lära 7/2021.
Artiklar från FoU-programmet Lärares Praktik och profession 2018-2021
Bäckström, M., Framgångsrik skolutveckling genom långsiktighet. Publicerad i artikelserien Leda & Lära 4/2022.
Edin, M., Mall hjälper elever med matematiska resonemang. Publicerad i artikelserien Leda & Lära 1/2020.
Eksmo, S., Att hjälpa elever att våga tala inför andra. En aktionsforskningsstudie om talängslan. Publicerad i artikelserien Leda & Lära 6/2022.
Ejervall, F., ”Från kaotisk oro till fokuserad skrivning”. Aktionsforskning om att modellera skrivandet i engelskundervisningen på gymnasiet. Publicerad i Leda & Lära 7/2022.
Jalkebo, C., ”Läsfredagar”- en aktionsforskningsstudie om skönlitterär läsundervisning på högstadiet. Publicerad i Leda & Lära 9/2021.
Lie, L., Att utmana högpresterande inom matematikundervisningen. Publicerad i Leda & Lära 8/2021.
Werner, J., ”Nyttigt med plågsamt”. Lärarnas ”skav” – vägen till skolutveckling och kollegialt lärande. Publicerad i Leda & Lära 1/2022.
Artiklar från FoU-programmet Digitala lärmiljöer 2019 – 2022
Bååth, E., Thorslund, S., Att bygga relationer på distans – en studie om social närvaro i vuxenutbildningens distansundervisning. Publicerad i Leda & Lära 5/2022.
Freud, F., Då frågar jag oftast läraren här i stället. Reflektioner kring samspelet mellan undervisande lärare och handledare vid fjärrundervisning. Publicerad i Leda & Lära 9/2022.
Palmér, T., Att strukturera sin skolvardag på ett distansgymnasium. Publicerad i Leda & Lära 8/2022.
Artiklar från FoU-programmet Fritidshemmets pedagogiska uppdrag 2019-2022
Almcrantz, H., Norlin, J., Skön, M, Bricer, C., Utveckla språk och kommunikation på fritidshemmet. Pedagogers perspektiv på fritidshemmet. Publicerad i Leda & Lära 4/2023.
Begabriel, H., Flodhag, J., Karlsson, A. och Samuelsson, M., Från ”vad är det här för larv” till ”nu gör den nytta!”. Publicerad i Leda & Lära 2/2023.
Jansson Bredin, K., Specialpedagogisk på fritidshemmet. En outtalad självklarhet?. Publicerad i Leda & Lära 12/2022.
Artiklar från FoU-programmet Datadriven skolutveckling 2020-2023
Eklund, S., Rundqvist, M., Mjuka övergångar mellan årskurs 3 och 4. Publicerad i Leda & Lära 3/2023.
Janveden, R., ”När man tänker efter så kanske man ändrar sin attityd lite”. Uppfattningar om ett datadrivet utvecklingsarbete för elevers ökade skolmående. Publicerad i Leda & Lära 1/2024.
Artiklar från FoU-programmet Hållbar förskola 2021-2024
Hultman, T., Med barnets bästa i främsta rummet i förskolan. Leda & Lära nr 3/2024.
Fors, S., Spångberg, S., Fågelräddares som banar väg för en hållbar framtid. En studie i om vad förskolepedagogisk undervisning för hållbar utveckling kan bli i en organisation som bygger på delaktighet och inflytande. Leda & Lära nr 2/2024.
Artiklar från FoU-programmet Fokus undervisning 2021-2024
Jändel, L. Från kafferep till undervisningsutveckling. Leda & Lära nr 5/2024
Myrén, K. En rektors ledarhandlingar för undervisningsutveckling i anpassad skola. Leda & Lära nr 4/2024.
4 Publicerade utvärderingsrapporter
Årsrapport Ifous FoU-program 2012-2014. Ifous, januari 2015.
Slutrapport från följeforskning i FoU-programmet Digitalisering i skolan. Emerga 2017.
Slutrapport från utvärdering av FoU-programmet Undervisning i förskolan. Emerga 2019.
Utvärdering av FoU-programmet Programmering i ämnesundervisningen, Emerga Institute 2020.
Utvärdering av FoU-programmet Språkutvecklande arbetssätt inom sfi, Emerga Institute 2021.
Utvärdering av FoU-programmet Leda för skolutveckling, Emerga Institute 2021.
Utvärdering av FoU-programmet Lärares praktik och profession, Emerga Institute 2021.
Utvärdering av FoU-programmet Digitala lärmiljöer, Emerga Institute, 2022.
5 Övriga publikationer
5.1 Artiklar
Ekman, Packendorff, Svensson (2021): Att leda en skola tillsammans genom kris, Organisation & Samhälle 2021-0
Persson, B., Persson, E., (2020) Att arbeta för en inkluderande skola, Högskolan i Borås.
5.2 Stödmaterial
Kotte, E., (201, rev. 2022), Inkludering och defferentiering i undervisningen, Skolverket: Specialpedagogik – Förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning, Modul: Inkludering och delaktighet Del 4: Förbereda och planera för inkludering.
Uppdaterat 29 januari 2024