Digitala lärresurser fungerar bra så länge de används på ett genomtänkt sätt. Men det förutsätter att lärarna får rätt fortbildning, menar forskare.
.

Fler distraktioner, färre läroböcker och sämre inlärning. Det är resultatet av alla dyra investeringar i datorer och lärplattor i skolan – i alla fall om man får tro de senaste årens kritik, som ledde till att regeringen skrotade den nya digitaliseringsstrategin för skolan för åren 2023–27.

Stefan Hrastinski

Men Stefan Hrastinski, professor i digitalt lärande på KTH, tycker att debatten har präglats av ytterligheter. Själv har han svårt att förstå hur man kan vara för eller emot digital teknik – lika lite som man kan vara för eller emot penna och papper – eftersom den kan användas till allt möjligt.

– Det skulle vara till gagn för skolan om vi kunde mötas i ett kritiskt förhållningssätt till digitala verktyg, men också vara överens om att de bör användas där de gör nytta. En digitaliseringsstrategi behöver inte alls innebära att skolan ska bli så digital som möjligt, säger han.

Han menar att de studier som finns tyder på att digitala lärresurser ofta fungerar väldigt bra så länge lärarna har en genomtänkt idé om vilken pedagogisk funktion de ska fylla i det egna klassrummet.

Men han har också stött på kommuner som har köpt in iPads i stället för läromedel, skolledare som har beslutat att lärare ska använda digitala lärresurser utan att diskutera vad de ska vara bra för och lärare som har fått lägga ner mer tid på teknisk felsökning än på undervisning.

– Om man inte vet hur, när och till vad de digitala verktygen ska användas så är det nog bättre att plocka undan dem. Det gäller att hitta en balans och att inte vara digital bara för att man ska.

För att hitta den balansen – och få utväxling på investeringarna – menar han att skolorna behöver jobba mer med kompetensutveckling. Och det bästa sättet är enligt Stefan Hrastinski ett kollegialt lärande, där lärarna själva får testa och reflektera över digitala lärresurser.

Nyckelorden är nyfikenhet, systematik och kontinuitet. Här tror han att projekt som Swedish Edtest, som med stöd från Ifous låter lärare testa edtechbolagens produkter i sina klassrum, har mycket att bidra med.

– Risken med kollegialt lärande är annars att det kan bli som fikagrupper där man bekräftar i stället för att utmana varandra. Det gäller att verkligen få till den kritiska reflektion som man är ute efter, säger han.


Johanna Karlén
, t.f. projektledare för Swedish Edtest, framhåller att det frågebatteri som både lärare och edtechbolag tar hjälp av när de utforskar produkter i Swedish Edtest är utvecklat av forskare på grundval av teorier om lärande.

Johanna Karlén

– Frågorna skapar en medvetenhet om hur olika tekniska funktioner kan användas pedagogiskt och hjälper lärarna att utvärdera hur det gick: Blev det något ökat lärande? Det är det vi vill komma åt, så att de kan avgöra om de vill fortsätta med lärresursen eller inte, säger hon.

Tanken är också att det lärarna lär sig ska spridas vidare på deras skolor som ringar på vattnet – något som tillsammans med slutrapporterna från värderingarna ska få skolledare och huvudmän att endast köpa in sådana produkter som lärarna verkligen behöver.

– Förhoppningsvis sitter kunskaperna i ryggmärgen när det kommer en ny produkt, så att man inte tappar bort sig bland alla häftiga funktioner utan tänker: ”Vänta nu, vi måste titta på den ur de här perspektiven!”

Johanna Karlén tycker dock att det är problematiskt att svensk skola har en mycket lägre läromedelsbudget än till exempel våra grannländer – samtidigt som EU satsar på digitala lärresurser i stora utvecklingsprojekt som EmpowerED och Digital Education Action Plan.

– EU-kommissionen tittar på Sverige med orolig blick för att vi har skrotat vår nationella digitaliseringsstrategi. Jag tycker att vi borde ha ett bredare tvärvetenskapligt perspektiv och inte bara ensidigt titta på forskning som visar på negativa effekter, säger hon.

Stefan Hrastinski frågar sig vad vi egentligen ska göra med de forskningsrön som visar att vi blir mer distraherade och har svårare att minnas när vi läser på en skärm. För även om det är sant, menar han, har tekniken andra fördelar och genomsyrar redan hela vårt samhälle. Därför behöver eleverna lära sig att hantera den.

Han jämför med hur vi skulle förhålla oss till en studie på en arbetsplats som visade att de anställda störs av sina datorer eftersom de går in och tittar på Aftonbladets hemsida flera gånger om dagen.

– Betyder det att datorerna ska förbjudas eller att vi ska lära oss att hantera dem? Jag tror att eleverna i skolan behöver få träna på att läsa fokuserat på en skärm. Det kan finnas fördelar, som att de efter en stunds läsning får svara på några frågor som gör att de kommer ihåg innehållet bättre. Men när det inte finns någon poäng med att använda skärmen – ja, då är det kanske bättre att läsa böcker i stället.

 

Mer om EmpowerEd och Swedish Edtest

EmpowerED pågår mellan år 2023 och 2025. Projektet finansieras av EU-kommissionen och koordineras av European Schoolnet (EUN) , ett nätverk av 34 europeiska utbildningsdepartement och -myndigheter.
Swedish Edtest startades som ett Vinnova-projekt år 2020 och togs över av Ifous två år senare. Det är en nationell arena där lärare och edtech möts för att, utifrån en vetenskapligt grundad metod, utforska och utvärdera digitala lärresurser.
.

Text: Staffan Eng

Det här är del två i en artikelserie om Ifous och Swedish Edtests deltagande i EmpowerEd. Den första artikeln, ”Glöm inte digitaliseringens fördelar”, hittar du här.