På förskolan Dartanjangs gata 3 i Bromma har FoU- programmet Hållbar förskola lett till ett förändrat förhållningssätt hos både barn och vuxna.
.
Eva Darselius och Pernilla Vång på förskolan Dartanjangs gata 3 i Bromma, som fått pris för sitt arbete med hållbar utveckling.
DET ÄR TISDAGSMORGON på Dartanjangs gata 3 i Bromma. En barngrupp arbetar intensivt med att tillverka gosedjur av gammalt tyg och kasserade trasdockor som de har samlat ihop tillsammans med personalen.
– Det var ett av barnen som kom på idén att de skulle skapa egna gosedjur. De andra hakade på, och så började vi prata om vilka material vi behövde, säger förskolläraren Pernilla Vång.
Det ledde till frågor om varför man inte bara kan köpa nya gosedjur, var bomullen kommer ifrån och hur den transporteras till Sverige. Genom att skapa ett nyfiket och tillåtande samtalsklimat försökte pedagogerna uppmuntra barnen att lyssna på och respektera varandras tankar.
– På så sätt har vi fått med alla de tre dimensionerna av hållbarhet i projektet: den ekologiska, den ekonomiska och den sociala. Samtidigt får barnen öva på att rita, mäta, räkna och sy, säger Pernilla Vång.
PROJEKTET ÄR ETT exempel på undervisning som har utvecklats i Ifous FoU-program Hållbar förskola, som syftar till att identifiera effektiva sätt att arbeta med hållbarhetsfrågor i förskolan.
Förskolans rektor Eva Darselius var den som fick Bromma stadsdelsförvaltning att anmäla sig när programmet startade för snart tre år sedan. Hon ser hållbarhet som både en angelägen samhällsfråga och en förenande uppgift som hennes förskoleområde kan samlas kring.
– Hållbar utveckling är ett område som vi ska arbeta med utifrån förskolans läroplan. Trots det var det först när vi gick med i programmet som det blev tydligt för oss vad det egentligen innebär, säger hon.
Förskolan Dartanjangs gata 3 i Bromma.
I DAG BESTÅR undervisningen på Dartanjangs gata 3 av tematiska projekt som anknyter till FN:s globala mål. Och hela förskolan genomsyras av hållbarhetsbegreppets tre dimensioner – inklusive den materiella driften, som präglas av återvinning, energisparande och ekologisk mat.
– Det har blivit en kultur av det. När vi jobbar med lera får barnen till exempel fotografera det de gör i stället för att ta med sig det hem, sedan får nästa grupp använda samma lera, säger Pernilla Vång.
Resultatet är enligt personalen att såväl barnen som de själva har fått bättre kunskaper och en större medvetenhet om hållbarhetsfrågor. Som ett kvitto på framgångarna fick förskolan förra året stadsdelsförvaltningens miljöpris ”Årets klimatsmarta verksamhet”.
Eva Darselius framhåller även att undervisningen stärker barnens framtidstro och tilltro till sin förmåga att hitta lösningar – bland annat genom att pedagogerna ställer dem inför problem utan färdiga svar, tar deras tankar på allvar och uppmuntrar deras kreativitet.
– Ett av våra barn har byggt en jättedammsugare som gör rent i haven. Det är kanske en blivande ingenjör som kommer att göra skillnad i framtiden, säger hon.
EVA ÄRLEMALM-HAGSÉR, professor vid Mälardalens högskola och representant för FoU-programmets forskargrupp, menar att programmet har fått de deltagande förskolorna att föra in hållbarhetsfrågor i sin verksamhet på ett mycket mer konsekvent sätt än tidigare.
– Vi kan se att det går att åstadkomma förändringar, men det kräver att man hjälps åt och håller fokus under en längre tid, säger Eva Ärlemalm-Hagsér.
Hon har också sett att undervisningen måste utgå från barnens egen erfarenhetsvärld och att det kräver mod av personalen att våga prata om de svåra dilemman som hållbarhetsfrågorna ofta rymmer.
– Man kan inte prata om saker över barnens huvud – men man kan lyssna på hur de ser på nedskräpning, konsumtion, tiggeri eller hur djuren mår. Utgångspunkten bör vara att barn är kloka och kompetenta, säger hon.
Text & foto: Staffan Eng
Hållbar förskola
• FoU-programmetHållbar förskolaundersöker vad utbildning för hållbar utveckling kan innebära i förskolan, vilka saker barnen behöver lära sig och vilket ledarskap det förutsätter.
• Programmet pågår mellan år 2021 och 2024.
• Drygt 300 förskollärare, rektorer och förvaltningsledare deltar från nio huvudmän: Bromma, Enskede-Årsta-Vantör, Farsta och Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltningar i Stockholms stad, Pysslingen förskolor samt Hässleholms, Strängnäs, Örebro och Österåkers kommuner.
