Ifous FoU-program tar avstamp i de utvecklings- och kunskapsbehov som finns i skolors och skolhuvudmäns verksamhet. Vi erbjuder en tydlig struktur för hur en forskningsbaserad utveckling av skolans praktik kan ske, samtidigt som ny forskning bedrivs med, om och för skolans yrkesverksamma. Deltagandet präglas av ett gemensamt utforskande där alla är aktiva medskapare.

För att möjliggöra denna samverkan tillhandahåller Ifous strukturen och processledningen. Det innebär att ni som forskare kliver in i en färdig organisation med hundratals yrkesverksamma. Forskare och yrkesverksamma från flera olika skolhuvudmän bygger tillsammans ny kunskap och utvecklar arbetssätt inom områden med hög relevans för barns och elevers lärande. Läs mer om FoU-program här >

Ett uppdrag i två delar 

Att bedriva forskning inom ramen för Ifous FoU-program ger unika möjligheter att genomföra studier som annars inte vore möjliga, just för att de bygger på och kräver en nära samverkan med skolans yrkesverksamma. Forskargruppens arbete i programmet består i huvudsak av två lika viktiga delar. 

1. Forskningsbaserat stöd till deltagarnas utvecklingsarbete

För att verksamheternas utvecklingsarbete ska vila på vetenskaplig grund förväntas forskargruppen fungera som ett aktivt kunskapsstöd. I detta ingår att:

  • Introducera en vetenskaplig systematik: Tillsammans med Ifous introducera en systematik som har stöd i forskning, och som är funktionell och användbar för deltagarna i deras lokala utvecklingsarbete
  • Dela relevant forskning: Bistå med att löpande delge befintlig forskning som har hög relevans för det aktuella området, anpassat efter var i utvecklingsprocessen deltagarna befinner sig
  • Aktiv närvaro: Alltid medverka vid de stora gemensamma utvecklingsseminarierna med alla deltagare (1-2 gånger per termin) samt delta på alla möten med de personer som har det lokala ansvaret för arbetet hos huvudmännen.

2. Genomföra vetenskapliga studier
Samtidigt bedriver forskargruppen praktiknära forskning som studerar den utveckling som sker när programmets deltagare engagerar sig i det aktuella området. Detta forskningsarbete kännetecknas av:

  • Gemensam riktning och flexibilitet: Forskningsinriktningen och forskningsplanen tas fram i samarbete med programmets styrgrupp. Eftersom utvecklingsprocessen är levande och dynamisk, förväntas forskningsplanen rymma en inbyggd flexibilitet för att kunna fånga upp och integrera nya frågor som framträder under vägen.
  • Deltagarna är aktiva i forskningsprocessens olika delar: Forskningsdesignen måste möjliggöra för deltagarna att vara aktivt delaktiga i olika delar av forskningsprocessen. Det innebär till exempel att de prövar nya arbetssätt i yrkesvardagen och samlar in data.  En annan viktig fas är det gemensamma analysarbetet. Vid utvecklingsseminarierna förväntas forskargruppen presentera preliminära analyser av insamlat material, som deltagarna sedan ges möjlighet att bearbeta. Detta öppnar upp för en gemensam tolkning och analys tillsammans med de yrkesverksamma

Samverkan och uppföljning i programmets styrgrupp 

För att leda hela programmets genomförande finns en gemensam styrgrupp. I den ingår representanter från forskargruppen och Ifous tillsammans med representanter från ledningsnivån hos de skolhuvudmän som valt att engagera sig i programmet. Styrgruppen har det övergripande ansvaret för att hela FoU-programmet genomförs enligt plan. Här lyfts och diskuteras forskarnas arbete kontinuerligt – både det forskningsbaserade stödet till verksamheterna och arbetet med de vetenskapliga studierna – för att säkerställa att utvecklingsarbetet (U) och forskningen (F) bedrivs i ett tätt samspel med varandra.

Förväntade resultat och publikationer 

Målet med samverkan är att låta kunskaper och erfarenheter bildade i skolan respektive akademin utgöra grund för nya forskningsresultat. Det innebär konkret att:

  • Gemensam rapportering, open access och delningsseminarium: Forskargruppen förväntas publicera studier i fritt tillgängliga vetenskapliga tidskrifter (open access) för att lägga nya byggstenar till skolans vetenskapliga grund. Utöver detta förväntas forskargruppen bidra till den gemensamma slutrapporten samt medverka vid det publika delningsseminarium som arrangeras när programmet avslutas.
  • Relevant forskning som föder nya frågor: Forskningen ska generera resultat som är direkt relevanta för skolans praktik och utgör nya byggstenar i skolans vetenskapliga grund. Men resultaten ska också generera nya forskningsfrågor och på så sätt bygga vidare kunskap som driver fältet framåt även inom akademin.  

Forskare som varit och är involverade i Ifous FoU-program

Stärkt kvalitet i komvux (2026–2029): Ingela Portfelt, Karlstads universitet.

Språkutvecklande förskola (2023-2025): Anette Olin Almqvist, Anne Kultti, Ann Nordberg, Annika Åkerblom, Polly Björk-Willén, Göteborgs universitet.

Fritidshemmets bidrag till elevers måluppfyllelse (2023-2026): Helena Ackesjö (Lnu), Björn Haglund (HiG), Jens Gardesten (Lnu), Marina Wernholm (LnU)

Kunskapsuppdraget i anpassad skola (2022-2025): Daniel Östlund, Högskolan Kristianstad, och Nina Klang, Uppsala universitet.

Vuxenutbildning på distans (2022-2025): Enni Paul, Stefan Hrastinski och Anna Åkerfeldt, Stockholms universitet.

Fokus undervisning (2021-2024): Åsa Hirsh (GU), Mette Liljenberg (GU), Anette Jahnke (GU)

Hållbar förskola (2021-2024): Ingrid Engdahl, Ingrid Pramling Samuelsson och Eva Ärlemalm-Hagsér, Mälardalens universitet.

Datadriven skolförbättring (2020-2023): Jalal Nouri, Stockholms universitet. Doktorander: Robert Hegestedt, Stockholms universitet. Rebecka Rundquist, Linnéuniversitetet. 

Fritidshemmets pedagogiska uppdrag (2019-2022): Björn Haglund, Högskolan i Gävle. Helena Ackesjö, Marianne Dahl, Jens Gardesten, Lena Glas Coutts, Ann-Katrin Perselli och Marina Wernholm, Linnéuniversitetet.

Digitala lärmiljöer – likvärdig utbildning med fjärr- och distansundervisning (2019-2022): Charlotta Hilli, Åbo akademi, Anna Åkerfeldt, Stockholms universitet.

Lärares praktik och profession (2018-2021): Åsa Hirsh, Anette Jahnke och Anette Olin, Göteborgs universitet

Flerstämmig undervisning i förskolan (2018-2021): Catrin Stensson, Sverker Aasa, Ann-Christine Vallberg Roth, Jan-Eric Ekberg, Ylva Holmberg och Jesper Sjöström, Malmö universitet.

Leda för skolutveckling (2018-2021): Marianne Ekman Rising, Johann Packendorff och Henrik Svensson, KTH

Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi (2018-2020): Berit Lundgren och Jenny Rosén, Högskolan Dalarna

Programmering i ämnesundervisningen (2017-2020): Jalal Nouri, Eva Norén, Kicki Skog, Per-Olof Wickman, Stockholms universitet. Doktorand: Lechen Zhang

Nyanlända elevers lärande (2017-2019): Anna Ehrlin och Ulrika Jepson Wigg, Mälardalens högskola

Inkluderande lärmiljöer (2017-2019): Lill Langelotz, Elisabeth Persson och Bengt Persson, Högskolan i Borås

Undervisning i förskolan (2016-2018): Ann-Christine Vallberg Roth, Ylva Holmberg och Catrin Stenson, Malmö högskola

Små barns lärande (2013-2016): Jan Håkansson och Peter Karlsudd, Linnéuniversitetet. Licentiander: Frida Lindroth, Rebecka Lindberg, Marita Davidsson, Malin Virtanen, Katarina Nilfyr

Fjärrundervisning (2016-2017): Gerd Pettersson och Jörgen From, Umeå universitet

Digitalisering i skolan (2014-2016): Staffan Selander, Anna Åkerfeldt och Patrik Hernwall, Stockholms universitet, Isa Jahnke, Umeå universitet

Entreprenöriellt lärande (2012-2015): Jörgen From och Eva Leffler, Umeå universitet. Doktorander: Monika Diehl, Eva-Lena Lindster Norberg

Inkluderande lärmiljöer (2012-2015): Susan Tetler, Inger Assarsson och Lisbeth Ohlsson, Malmö högskola. Doktorander: Elaine Kotte, Helena Andersson

Vill du veta mer?

För mer information, kontakta Anette Jahnke, 0730-695 695

Anette Jahnke