Behovet av större tillit till lärarprofessionen förs fram från såväl praktik och politik som från forskning. Men vad sker när lärare, rektorer och skolchefer tar tag i taktpinnen och aktivt arbetar för att ge utrymme för lärares professionalitet?

Under tre år har 200 lärare och ledare från fyra skolhuvudmän samarbetat med forskare för att lärarna ska identifiera och adressera sina egna förbättringsområden i sina klassrum. Nu presenteras resultaten från Ifous forsknings- och utvecklingsprogram (FoU) Lärares praktik och profession.

– Det har varit lärorikt och utmanande att systematiskt under en längre tid fokusera på sin egen undervisning, säger läraren Simon Eksmo vid Kunskapsgymnasiet i Norrköping. Aktionsforskning har medfört att jag fått upp ögonen för hur viktiga mina handlingar (aktioner) är för elevernas lärande.

Aktionsforskning har varit den gemensamma utgångspunkten för såväl lärare som forskare.
– Att göra en ny handling i sitt klassrum, och samtidigt bilda kunskap om vad som då sker, bidrar till lärares frigörelse – det har starkt stöd i forskning. I våra studier ser vi att strukturerade dialoger mellan lärare och ledare om aktionsforskning leder till ökad kunskap. Sådana dialoger kan skolorna själva arrangera, säger docent Anette Olin som lett forskningsarbetet.

Det är inte enbart lärares professionalitet som påverkats av programmet:
– I dag ser jag färre rektorer som söker färdiga lösningar. Deras tillit till sin egen förmåga att leda lärardriven skolutveckling har ökat, säger Hans Ringström, skolchef i Eskilstuna kommun och ordförande i FoU-programmets styrgrupp.

Förutsättningar som har getts har verkligen använts av lärarna:
– Över 600 aktionsforskningsstudier har genomförts! Dels förstås av lärarna i programmet, men också av deras kollegor som inspirerats och tagit del av arbetssättet, säger Anette Jahnke, projekt- och processledare på Ifous och som lett FoU-programmet.

Samtidigt visar programmets resultat också på utmaningar. Hur hållbart kommer utvecklingsarbetet vara över tid? Varför tenderar lärare i sina första förbättringsområden fokusera på elevers klassrumsbeteende? Varför strävar lärare efter en ideal autonom elev? Är det 2010-talets dolda läroplan som ger sig till känna?

De medverkande skolhuvudmännen har varit Eskilstuna kommun, NTI-gymnasiet, Hässleholms kommun och Kunskapsskolan som gemensamt finasierat FoU-programmet. Göteborgs universitet har bidragit till finansiering av forskningsarbetet.

Resultat och erfarenheter presenteras vid en digital konferens den 29 september kl 9.00 där utbildningsminister Anna Ekström inledningstalar.

För mer information: Anette Jahnke, anette.jahnke@ifous.se 073-069 56 95.

I samband med konferensen släpps rapporten Utveckla lärares praktik och profession – vad, varför, hur och av vem?.