Testpiloter i programmering

Vad händer när programmering kommer in i undervisningen? Det undersöker över hundra lärare och deras elever samt en forskargrupp i ett treårigt program.

DET ÄR LEKTIONEN före lunch och årskurs 6 på Strandskolan i Tyresö kommun arbetar med att programmera i Scratch, ett verktyg där själva koden visas ut grafiskt som bilder eller block. Eleven Jakob Lundqvist testar bänkgrannen Malte Hagfjärds datorprogram som handlar om funktioner och algebra.
– Det är lite svårt men när det funkar är det en rolig känsla, att man gjort det från starten och fått det att funka, säger Malte Hagfjärd.
– Jag tycker att det är roligt och lärorikt. Vi unga lever i den här datavärlden och det är bra att veta hur man programmerar, säger Jakob Lundqvist.

SEDAN HÖSTEN 2017 deltar fyra Tyresöskolor i Ifous FoU-program Programmering i ämnesundervisningen.
När Ifous sökte huvudmän som var intresserade av att delta i ett forsknings- och utvecklingsarbete inom programmering fångade det intresset på Strandskolan eftersom man redan låg långt fram i kommunen när det gällde programmering.
– Både jag och rektorn kände att “det här måste vi vara med i”, säger Christer Sjöberg, förstelärare i IKT och matematiklärare för årskurs 4-6 på skolan.

HAN BESKRIVER SIG själv lite som en testpilot där hans försteläraruppdrag bland annat inneburit att prova på saker som andra lärare kanske inte vågar sig på.
– Rädslan hos många mattelärare är att man ska förlora tid när man arbetar med programmering. En svårighet att man inte har kunskaperna som man har i sina vanliga ämnen och jag har stor förståelse för att det blir frustration i lärarkåren. Därför är det intressant att få vara med och bidra till att veta hur man ska undervisa i programmering, säger Christer Sjöberg. Strandskolan och grannskolan Tyresta skola har bland annat samarbetat i ett ämnesövergripande projekt där eleverna arbetade med valet: “Bilda regering”. Eleverna gjorde animationer i Scratch och fick använda matematik för att programmera diagram där de fick ge förslag på hur en regering kunde bildas. Projektet genomfördes av Christer Sjöberg och grannkollegan Tove Risberg som en Lesson study, en japansk modell där lärare samarbetar för att utveckla en så bra lektion som möjligt. Lesson study är den vetenskapliga metod som används i Ifous FoU-program och alla lektioner som tas fram läggs in på en gemensam plattform. Även lektionen i Scratch med algebra och funktioner är en Lesson study.
– Lesson study är lite annorlunda, nästan som en instruktion. Som lärare måste man vara noggrann och hålla sig till lektionen, annars får man inte rätt data och vet inte vad som har hänt, säger Christer Sjöberg.

FORSKARGRUPPEN i FoU-programmet leds av Jalal Nouri från Stockholms universitet.
Vad ser ni forskare för resultat efter att programmet varit igång ett drygt år?
– Samarbetsformen i sig är intressant: att forskare och lärare tillsammans undersöker programmeringsundervisning för att hitta de bästa didaktiska praktikerna.
Hos lärarna finns en vilja att utveckla undervisningen genom vetenskapliga metoder, i form av Lesson study, säger Jalal Nouri.
– Vi ser att det sker spännande saker i skolorna, till exempel att programmering fungerar inkluderande för många elever.
Forskargruppen ser också att elever i större utsträckning än tidigare bidrar som pedagoger i klassrummet på grund av de förkunskaper som de har. Skapande, design och kreativ problemlösning får också ett tydligare inslag.
– Det är en lyx att få undersöka dessa frågor, som det finns väldigt lite tidigare forskning kring, genom praktiknära forskning med kreativa och engagerade lärare, säger Jalal Nouri.

PROGRAMMERING FRÄMJAR lärande ur ett bredare perspektiv, till exempel språkutveckling, samarbete och att kunna ta instruktioner.
Det menar Annika Hoppe som är ordförande i FoU-programmets styrgrupp samt skolchef i Åstorps kommun.
– Det är en spännande resa vi är ute på där vi undersöker vad som händer när programmering kommer in i undervisningen. Jag tror att eleverna kommer att ha nytta av programmering i sitt lärande på så många sätt, säger Annika Hoppe.
Och läraren Christer Sjöberg kan se att många elever har blivit mer motiverade:
– För tre år sedan var jag ganska mycket emot programmering, jag tyckte att det var slöseri med tid. Men nu har jag tänkt om, jag har sett fördelarna som jag inte riktigt såg då. Vi har behövt använda mer avancerad matte och eleverna har hamnat i mattediskussioner, och det hade jag inte väntat mig, säger han.

Fakta/Programmering i ämnesundervisningen

• Programmering i ämnesundervisningen är Ifous FoU-program som samlar skolhuvudmän som vill utveckla programmering utifrån vetenskapliga grunder.
• Syftet är att utveckla didaktiska arbetssätt, uppgifter och innehåll för undervisning i programmering.
• Sedan 1 juli 2018 ingår programmering i grundskolans reviderade läroplan.
• Fem skolhuvudmän deltar: Stockholms stad, Tyresö kommun, Åstorps kommun, Simrishamns kommun, Freinetskolan Hugin.
• Forskargruppen består av forskningsledare och docent Jalal Nouri, fil. dr. Eva Norén, fil.dr. Kicki Skog samt professor Per-Olof Wickman.
• Ansvarig projekt- och processledare från Ifous är Anette Jahnke.

Läs mer om FoU-programmet Programmering i ämnesundervisningen.

Av Monica Esborn och Moa Duvarci Engman
Foto: Moa Duvarci Engman