Så kan förskolan arbeta med hållbarhet

Förskolan ska lägga grunden för barnens intresse och ansvarstagande för en hållbar
utveckling – såväl miljömässigt som ekonomiskt och socialt. Så står det i Lpfö 18, förskolans läroplan från 2018.

Men många förskollärare är osäkra på hur det ska gå till i praktiken. I augusti startade därför Ifous det treåriga FoU-programmet Hållbar förskola, som omfattar trehundra förskollärare, rektorer och verksamhetschefer från nio huvudmän.

– Det finns ett stort intresse för de här frågorna just nu. Hållbar utveckling är ett relativt nytt begrepp i förskolan som man ännu inte är van vid att arbeta med, säger Eva Ärlemalm-Hagsér, professor vid Mälardalens högskola och representant för programmets forskargrupp.

I sin forskning om hållbarhet har hon sett att förskolan är bra på att jobba med ekologi och återvinning. Att undervisa om de ekonomiska och sociala aspekterna tycker många förskollärare däremot är betydligt svårare.

Eva Ärlemalm-Hagsér menar också att det finns ett behov av att utveckla ledarskapet och att göra barnen mer delaktiga i undervisningen genom att ta tillvara på deras tankar och erfarenheter.

– Vi kan inte fortsätta likadant som vi har gjort tidigare, utan vi måste tänka nytt. Det handlar mycket om att utmana vår tidigare förståelse.

I enlighet med internationell forskning om så kallade whole institution practices vill Eva Ärlemalm-Hagsér dessutom att skolorna ska skapa en egen hållbarhetskultur när det gäller allt från lokaler till mathantering. Annars blir det svårt att undervisa om ämnet på ett trovärdigt sätt.

– Det finns mycket kunskap om hur man kan göra samhället mer hållbart. Problemet är bara att den ofta inte används, säger hon.

Efter en inledande kartläggning av huvudmännens behov kommer de deltagande enheterna att få arbeta med olika tematiska projekt om till exempel hälsa, konsumtion eller FN:s globala mål.

Samtidigt får forskarna möjlighet att studera hur undervisningen om hållbarhet kan gå till, hur utvecklingsprocesser i förskolan kan ske på vetenskaplig grund och vilka kunskaper det kräver av de inblandade.

Ett annat ämne som intresserar Eva Ärlemalm-Hagsér är hur förskolorna närmar sig begrepp som ”solidaritet” och ”framtidstro”, vilka nämns i läroplanen i samband med hållbar utveckling.

Hon hänvisar till en australisk studie av förskolebarn som fick se bilder på sköldpaddor som var svårt skadade av skräp i havet. I stället för att bli rädda eller ge upp började barnen plocka skräp i sin egen omgivning.

– Många vill inte utsätta små barn för hemska upplevelser, men det kan ofta skapa en känsla hos dem att de kan göra något här och nu. Barn är rätt robusta när det gäller sådana saker.