Att forska kring skolutveckling är det enkla. Det svåra är att implementera forskningen och få det att fungera i stor skala, menar Jan-Eric Gustafsson, ordförande i Skolkommissionen. Nu tar han plats i Ifous vetenskapliga råd.

Jan-Eric Gustafsson professor, Göteborgs universitet

Han säger det direkt, ordförandeskapet i Skolkommissionen lärde honom oerhört mycket om hur den svenska skolan mår och fungerar. I april presenterade Jan-Eric Gustafsson, senior professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, Skolkommissionens slutbetänkande som syftar till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet. Förslagen, som bland annat handlar om strukturerad karriärgång för lärare och att inrätta regionala statliga stödorganisationer för skolan, är nu ute på remiss. Och det är där förslagens öde avgörs, konstaterar han krasst.

– Ja, nu ligger bollen hos remissinstanserna. Men jag är förhoppningsfull, för det finns en stor uppslutning inom Skolkommissionen bakom förslagen, som bygger på en genomgripande genomlysning av skolsystemet.

Det är framför allt erfarenheterna att på djupet ha granskat skolsystemet som Jan-Eric Gustafsson vill ta med sig när han nu blir medlem i Ifous vetenskapliga råd.
– Men Ifous verksamhet knyter ju också an till min roll som forskare. Svenska skolan är i stort behov av just den praktiknära skolforskning som Ifous arbetar med.

Ifous styrka, menar han, ligger i dess modell med samordning av olika skolaktörer.
– Jag tror att Ifous kan vara en kraftfull aktör och bidra till mycket i arbetet med att möjliggöra konkret utvecklingsarbete i skolan.

Jan-Eric Gustafsson understryker att forskning i sig, att identifiera problem och ta fram förslag, är det enkla i sammanhanget.
– Det svåra att implementera förslagen och få dem att fungera i stor skala. Det är de utmaningarna som skolan står inför.

 

Ifous vetenskapliga råd är ett rådgivande organ med uppgift att säkerställa vetenskaplig grund och kvalitet i Ifous program och projekt.

 

Text: Susanne Sawander