Kunskapsuppdraget i anpassad skola

Anpassade skolformer har en lång tradition i Sverige. Länge har anpassade skolformer huvudsakligen varit inriktad på omsorg. Under senare år har elevernas utveckling och lärande kommit att fokuseras allt mer och kunskapsuppdraget har lyfts fram tydligare i läroplanerna. Samtidigt finns mycket lite forskning som fokuserar på undervisning inom anpassade skolformer. Mellan 2022 och 2025 pågick ett FoU-program med anpassade skolformers kunskapsuppdrag i centrum.

Varför behövs det här programmet?

Eleverna inom anpassade skolformer ska precis som övriga elever få möjlighet att utveckla sina kunskaper så långt möjligt. Detta är självklart, men inte alltid helt lätt att realisera. Många som arbetar inom anpassade skolformer upplever att de saknar stöd i att utveckla sin undervisning utifrån forskningsbaserad kunskap. Den långa traditionen inom passade skolformer har genererat en hel del praktisk kunskap men denna kunskap har i lite utsträckning beprövats. Det behövs därför mer forskning som fokuserar på de specifika förutsättningarna inom anpassade skolformer och som kan bidra till att stärka och utveckla praktiken.

Hur?

Arbetet i FoU-programmet har genomförts som en process under tre år och planerats utifrån de medverkandes frågor och förutsättningar. Utvecklingsarbetet bygger på samverkan mellan forskare och praktiker och baseras på den forskning som bedrivs i programmet. Forskningsinsatsen leds av Nina Klang, fil.dr i handikappvetenskap och docent i pedagogik vid Uppsala universitet och Daniel Östlund, biträdande professor i pedagogik vid Högskolan i Kristianstad.

Vilka är med?

I programmet medverkade lärare och rektorer hos sju skolhuvudmän:

• Bjuvs kommun
• Klippans kommun
• Kristianstads kommun
• Stockholms stad
• Ulricehamns kommun
• Västerås stad
• Åstorps kommun

För forskningsinsatser ansvarade Mälardalens universitet och Högskolan Kristianstad. I forskargruppen ingick Nina Klang, Mälardalens universitet, och Daniel Östlund, Högskolan Kristianstad.

.
Programmet leds av en styrgrupp bestående av:
Johanna Berglund (Stockholms stad)
Anna Meurling Alriksson (Åstorp)
Vlatka Glumac (Bjuv)
Mattias Adolfsson (Klippan)
Anders Månsson (Kristianstad)
Illana Hart (Stockholm)
Thony Kankare (Ulricehamn)
Stefan Remne (Västerås)

Programmet har finansierats gemensamt av de sju huvudmännen och de två lärosätena.

Publikationer

I FoU-programmets slutrapport, Förflyttning mot ett tydligare kunskapsuppdrag. som publicerades den 27 maj 2025, beskrivs resultat och lärdomar ur såväl huvudmännens som forskargruppens perspektiv.

Vetenskapliga artiklar

Andersson, A-L, Klang, N., Östlund, D., What Are Priorities and Didactic Choices of Teachers at Schools for Swedish Students with Intellectual Disability?—A Study of Teacher-Initiated Professional Development in a Swedish Context, Educ. Sci. 2025, 15(2), 122.

Utvecklingsartiklar

Fältman, M., Larsliedotter, A., Rosengren, M., Åfeldt, C., Verktyg som främjar delaktighet i anpassad grundskola. Leda & Lära nr 6/2025.

Utvärderingsrapport

Kunskapsuppdraget i anpassade skolformer – utvärdering, Oxford Research.

Filmer från delningsseminariet 27 maj 2025

Skolledarspåret

Inledning av dagen, med följande inslag:

– Välkomnande, Karin Hermansson, vd, Ifous
– Inledningstal, Aurora Lindberg, generaldirektör Specialpedagogiska skolmyndigheten
– Det här är FoU-programmet Kunskapsuppdraget i anpassade skolformer, Andreas Jacobsson, process- och projektledare, Ifous (powerpoint)
– Reflektioner, Jonas Monsén, undervisningsråd, Skolverket, och Therese Lindahl, rådgivare, Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Exempel från praktiken

– Samverkan mellan fritidshem och skola – en väg till ökad trygghet, Maria Andersson och Pernilla Eng, lärare i fritidshem, Ulricehamns kommun (powerpoint).

– Ledning av undervisningsutveckling, Helene Berggren, rektor, Klippans kommun (powerpoint).

– Flerlärandeskapets betydelse för undervisningsutveckling, Kristin Björk och Camilla Persson, förstelärare och speciallärare, Bjuvs kommun (powerpoint).

– All personal som en naturlig del i skolans SKA, Linus Bromander, rektor, Kristianstads kommun (powerpoint).

– Det pedagogiska ledarskapets betydelse för utvecklingsarbete i anpassad grundskola, Karin Hansson, biträdande rektor Åstorps kommun, och Eva-Lis Svensson, rektor Ulricehamns kommun (powerpoint).

– Pedagogisk samsyn för elevers lärande i anpassad gymnasieskola, Veronica Söderlund, biträdande rektor Stockholms stad (powerpoint).

Forskarnas föreläsning

– Synliggjorda undervisningspraktiker i anpassade skolformer, Nina Klang, professor Mälardalens universitet (powerpoint 1 och powerpoint 2), Anna-Lena Andersson, lektor Mälardalens universitet (powerpoint), och Daniel Östlund, professor Högskolan Kristianstad (powerpoint).

Panelsamtal

– Hos oss är de anpassade skolformerna inte bortglömda!, Mattias Adolfsson, Verksamhetschef Klippans kommun, Anna Meurling-Alriksson, Skolchef Åstorps kommun, Vlatka Glumac, Verksamhetschef Bjuvs kommun, Stefan Remne, Skolchef Västerås kommun, Ilana Hart, Gymnasiechef Stockholms kommun. Modererades av Karin Hermansson, vd på Ifous.

Här finns en spellista över hela skolledarspåret.

Lärarspåret

Inledning av seminariet, med följande inslag:

– Välkomnande, Karin Hermansson, vd, Ifous
– Inledningstal, Aurora Lindberg, generaldirektör Specialpedagogiska skolmyndigheten
– Det här är FoU-programmet Kunskapsuppdraget i anpassade skolformer, Andreas Jacobsson, process- och projektledare, Ifous (powerpoint)
– Reflektioner, Jonas Monsén, undervisningsråd, Skolverket, och Therese Lindahl, rådgivare, Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Exempel från praktiken

– Kommunikationsverktyg som stöd för att initiera, upprätthålla och avsluta kommunikation, Maria Boberg, Anna Engström, Susanne Johansson, lärare, och Daniel Persson, rektor, Kristianstads kommun (powerpoint).

– Tydliga strukturer för att utveckla kommunikation, Josefine Brunnegård, Ulricehamns kommun (powerpoint).

– Lärande lärare skapar förutsättningar för elever att utveckla horisontella relationer, Irene Schönning och Lis Brylle-Ramsten, lärare anpassad gymnasieskola, (powerpoint) Västerås stad.

– Tillgängliga lärmiljöer – En metod för att få syn på elevernas lärande i anpassad grundskola, Karin Doyle, speciallärare,  och Maria Svensson, förstelärare och speciallärare, anpassad grundskola, Kristianstads kommun (powerpoint).

– Verktyg som främjar delaktighet i anpassad grundskola, Catarina Åfeldt, Mimmi Rosengren, Malin Fältman och Anna Larsvidotter, lärare Kristianstads kommun (powerpoint).

– Utveckla kommunikation mellan elever i ASK, Marie Norén och Cecilia Göransson, lärare Stockholms stad (powerpoint).

– Synliggörandet av elevens kunskapsutveckling med hjälp av Exit Tickets, Linda Holtby och Annelie Lindh Piccolo, lärare i anpassad gymnasieskola Västerås stad (powerpoint).

– Instruktioner med bildstöd, Eva Kjellström, specialpedagog, och Kristina Modin, speciallärare, anpassad gymnasieskola Stockholms stad (powerpoint).

– Från märkbart till mätbart -att synliggöra lärandet i anpassad grundskola, Linda Nertlinge, förstelärare, och Anna Persson, specialpedagog, anpassad grundskola Kristianstads kommun(powerpoint).

Forskarnas föreläsning

– Synliggjorda undervisningspraktiker i anpassade skolformer, Nina Klang, professor Mälardalens universitet (powerpoint 1 och powerpoint 2), Anna-Lena Andersson, (powerpoint) lektor Mälardalens universitet, och Daniel Östlund, professor Högskolan Kristianstad (powerpoint).

Panelsamtal

– Undervisningsutveckling i anpassad skola – Vad och hur?, Eva-Lis Svensson, Rektor Ulricehamns kommun, Helene Berggren, Rektor Klippans kommun, Linus Bromander, Rektor Kristianstads kommun, Christina Östling Karlsson, Rektor Västerås kommun, Madelen Kling, FoU samordnare Stockholms kommun.
Samtalet modererades av Karin Hermansson, vd på Ifous.

Här finns en spellista över hela lärarspåret.