Kunskapsöversikt: Psykisk hälsa i förskolan

I november gav Ifous ut kunskapsöversikten Att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa i förskola på uppdrag av det kommunala och regionala samarbetsprojektet Uppdrag Psykisk Hälsa i Stockholms län. Lene Lindberg, docent i psykologi vid Karolinska institutet och den ena av de två författarna, menar att rapporten är en viktig påminnelse om att förskolan behöver uppmärksamma psykisk hälsa.

– I dag tror jag inte att personalen tar hänsyn till barnens psykiska hälsa på ett systematiskt sätt och anpassar lärandet till det. I läroplanen står det nästan inte någonting alls om de frågorna, säger hon.

Den andra författaren, Lena Nilsson, docent i pedagogik vid Högskolan Väst, framhåller att lärande och psykisk hälsa ömsesidigt påverkar varandra – och därmed kan förbättras av en hög kvalitet i undervisningen.

– Om det finns en bra förskoleverksamhet kommer hälsan på köpet. Men vi behöver bli mer medvetna om undervisningens betydelse för den psykiska hälsan. Då kan vi kanske utveckla en ännu bättre didaktik. Ett annat viktigt budskap i forskningsöversikten är att lekar, i motsats till skolundervisning, är det som bäst stimulerar både lärande och välmående. Men de vuxna behöver planera och delta i lekarna för att barnen ska få rätt stimulans.

Förskolorna kan även ta stöd av färdiga lekar och instrument för utvärdering i så kallade socioemotionella program. Rapporten visar att flera av dessa kan förbättra barnens sociala och känslomässiga förmågor.

– Om man använder programmen vet man att materialet är utprovat och har visat sig fungera, säger Lene Lindberg.

Rapporten ger även praktisk vägledning till förskolor och huvudmän om hur de kan arbeta för att främja barns psykiska hälsa. Lene Lindberg menar att det är centralt att kartlägga hur barnen fungerar tillsammans med andra och sedan få tid att anpassa verksamheten till det. Lena Nilsson tillägger att det behövs mer kompetensutveckling.

– God kompetens är en kvalitetsfaktor. Om personalen inte riktigt vet vad de ska göra kan det leda till bråk och att barnen får en sämre språkutveckling. Då är det större risk att de inte utvecklas så att de klarar skolan och får en god hälsa i framtiden.