”Inkludering handlar om ett förhållningssätt”

Lärmiljön ska vara inkluderande säger skollagen, en fråga som är komplex. Under tre år har deltagarna i Ifous forsknings- och utvecklingsprogram Inkluderande lärmiljöer undersökt området. Den nya kunskapen har inneburit en förändring av praktiken.

VIKTORIA EKMAN är rektor på Viks skola på Värmdö, en kommun där samtliga skolor har deltagit i FoU-programmet Inkluderande lärmiljöer:
– Demokratiuppdraget är ett av de viktigaste uppdrag vi har som skola. Det är vi i skolan som måste förhålla oss till alla elevers olikheter och förmågor, och som måste anpassa lärmiljön för att få alla elever att känna delaktighet och sammanhang, säger Viktoria Ekman.

På Viks skola fanns en stark önskan om att få bli kritiskt granskade av forskarna eftersom det fanns en drivkraft att komma vidare. Deltagandet i programmet har medfört att skolans elevhälsa nu finns närmare lärarna som kan vända sig dit för vägledning. Skolan samarbetar mer kring barnen under dagen och man har också blivit än tydligare i sin kommunikation till föräldrarna, berättar Viktoria Ekman.

Henrik Hamilton är projekt- och processledare för Ifous-programmet där sju skolhuvudmän deltagit (se faktarutan intill). Han menar att förflyttningen från synen att det är eleven som ska inkluderas, till att det handlar om att skapa inkluderande lärmiljöer, är en nyansskillnad som har varit viktig att upptäcka.
– Att kunna möta alla elever är en av skolans största utmaningar, att se olikheter som berikande och inte något farligt. Ett annat viktigt bidrag är att vi genom FoU-program met har kunnat bidra till nya kunskaper på vetenskaplig grund, säger han.

Högskolan i Borås har ansvarat för själva forskningsinsatsen, som letts av bland andra universitetslektor Elisabeth Persson.
– Inkluderande lärmiljöer handlar om ett sätt att tänka för att skapa ett hållbart samhälle, och bygger på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Salamancadeklarationen och barnkonventionen, säger Elisabeth Persson.

Forskargruppen har sett en förskjutning av perspektiv under programmets gång. Exempelvis har skolhuvudmän som placerar elever i särskilda undervisningsgrupper, ibland fysiskt långt bort från övriga elever, tagit fram riktlinjer som säger att det ska finnas en plan för hur återgången ska se ut. Barn kan behöva stöd utanför klassrummet en kort period, men ska alltid kunna komma tillbaka, menar Elisabeth Persson.

Det har också behövts en gemensam definition av ordet inkludering.
– I den definition som vi utgår ifrån kan man egentligen inte inkludera elever utan det är lärmiljön som behöver vara inkluderande. Det handlar om ett förhållningssätt. Förskjutningen handlar också om att kunna se den egna situationen och ställa sig frågor om hur man bäst utformar undervisningen utifrån de förutsättningar som finns.

Ulf Månsson, tidigare förvaltningschef i Säters kommun, har varit styrgruppens ordförande. Han ser deltagandet som viktigt för att lägga grunden till en gemensam förståelse.
– Inkluderande lärmiljöer är den viktigaste strategin vi arbetar med i Säters kommun, den är fundamental! Skollagen och läroplanen är tydliga med att vi ska se till att varje elev utvecklas optimalt. Elever som exkluderas gör oftast inte det.

Och på Viks skola i Värmdö kommun har man sett goda effekter av deltagandet i FoU-programmet: förbättrade resultat i trivselenkäter, goda skolresultat och man har inga elever med lång och problematisk skolfrånvaro, så kallade hemmasittare.
– Medvetenheten har ökat om vad vi behöver kunna. Vi har landat i insikten att det börjar i klassrummet, med undervisningen. Vi arbetar mer tillsammans och vässar det kollegiala lärandet i personalgruppen vilket innebär att fler tänker kring hur vi behöver anpassa för eleven, säger rektor Viktoria Ekman.
– Programmet har hjälpt oss att bli ännu tydligare i att på den här skolan är alla välkomna. Det handlar om att vara tolerant, att förstå att alla är olika och har olika förutsättningar.

Text: Monica Esborn
Illustration: Maria Hergueta

Inkluderande lärmiljöer

• FoU-programmet pågick åren 2017-2019. Sju kommuner har deltagit i programmet: Gislaved, Skellefteå, Säter, Trelleborg, Trelleborg, Täby och
Värmdö.
• Syftet med programmet är att genom forskning stärka kunskapen om inkluderande lärmiljöer på skolans olika nivåer.
• Forskarnas slutrapport publiceras april/maj 2020. Slutrapporten Inkluderande lärmiljöer. Att forma framtidens demokratiska samhälle finns att ta del av här.