Inkludering är ett gemensamt ansvar

Det går att skapa ett inkluderande förhållningssätt i skolan. Men det kräver tid och tålamod, och en förståelse för processen i hela skolsystemet.
-Sverige har kommit långt i detta arbete, säger forskningsledaren Susan Tetler.

Susan Tetler är vetenskaplig ledare för följeforskningen i FoU-programmet Inkluderande lärmiljöer, som nyligen avslutats efter tre år. Närmare 300 personer, från alla nivåer, har varit involverade i programmet: rektorer, lärare och elever i över 30 skolor, chefer och utvecklingsledare på tolv kommunala utbildningsförvaltningar, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten och doktorander på Malmö högskola.

-Jag är fascinerad över den stora omfattningen och engagemanget i ett så komplext projekt, säger Susan Tetler, professor i specialpedagogik vid Århus universitet i Danmark och gästprofessor vid Malmö högskola.

Forskningen har under tre år följt tolv kommuners arbete med att skapa inkluderande lärmiljöer i 32 grundskolor. Alla har valt lite olika ingångar, men något som är centralt är en gemensam syn på inkludering. FoU-programmet visar att det går att skapa en ”synvända”, en ny kultur i skolan där fokus flyttats från den enskilda eleven till hela lärmiljön.

-Inkludering är ett förhållningssätt, det handlar om människosyn, att vi alla vill fungera tillsammans i olika gemenskaper, både i och utanför skolan. Det handlar inte om ett enskilt barn med särskilda behov, utan om att alla har behov av att vara inkluderade i en gemenskap. Barn är olika, med olika erfarenhet, intresse, perspektiv och värderingar. Varje elev har sin egen lärprocess, men det är viktigt att det finns ett gemenskapsperspektiv. Det går bra att differentiera metoder och arbetsmaterial för olika elever, men inom gemenskapen.

Susan Tetler understryker att det inte finns någon ”quick fix”, ingen enskild metod, utan arbetet kräver reflektion över den egna värdegrunden i praktiken, och hur man kan implementera det i vardagen.

-Man måste sätta sig ner tillsammans, se kritiskt och konstruktivt på sin egen verksamhet: ”Vad kan vi göra för att skapa en mer inkluderande värdegrund och kultur?”

Många lärare kan uppleva frustration och känna att de saknar rätt kompetens för ett inkluderande arbetssätt. I programmet var s.k. kritiska vänner och kollegialt lärande en viktig del av arbetet. Skolor och lärare samarbetade sinsemellan

-Ingen lärare ska behöva arbeta ensam – som man gjorde på 1980-talet – utan man delar kunskap, lär av varandra, löser problem tillsammans, diskuterar nya kreativa lösningar för att nå en viss elev. Ansvaret är inte den enskilda lärarens, utan hela skolans.

Den kanske viktigaste lärdomen av programmet, som slutredovisades i september 2015, är att det krävs tålamod och tid. Mycket tålamod och tid.

-Att skapa en inkluderande lärmiljö görs inte över en natt. Det är en ständigt pågående utveckling. Men vi kan göra det lite bättre i dag än i går.

Inkludering ska inte vara ett eget avskilt projekt, utan en del av hela skolutvecklingen, något som bör genomsyra hela skolsystemet.

-Ska det vara ett hållbart system så måste alla aktörer i skolan samarbeta. Därför är det viktigt att initiativet kommer uppifrån, menar hon. Att huvudmännen har förståelse för inkluderingsprocessen och stödjer den. Men det är samtidigt centralt att lärarna känner att det är deras process.

Under FoU-programmets gång har det funnit ett stort engagemang även bland eleverna. Det gör att de känner sig mer delaktiga, vilket skapar ett bättre socialt klimat, som i sin tur ger bättre förutsättningar att lära.

-Inkluderande lärmiljöer är ett unikt projekt även ur ett internationellt perspektiv, eftersom man arbetat systematiskt på flera nivåer med att påskynda och understödja inkluderingsprocessen.

Erfarenheterna kan bli en stor inspiration för bland annat Danmark, där Susan Tetler arbetat som lärare i 20 år, dels som klasslärare, dels som specialpedagog, innan hon började sin forskarbana.

-Det är ovanligt att hela skolsystemet arbetar tillsammans, det skapar en bro mellan huvudmännens initiativ och själva praktiken. Det här FoU-programmet har varit en spännande och givande inkluderingsresa. Både Danmark och resten av världen har mycket att lära av Sverige.

Text: Eva Barkeman
Foto: Malmö högskola

Läs alla forskarintervjuer inom Inkluderande lärmiljöer:

Helena Andersson – elevperspektivet: De sociala relationerna är grunden för pedagogiken

Inger Assarson – lärarperspektivet: Lärande är socialt – även för lärarna

Magnus Erlandson – förvaltningsperspektivet: Att skapa inkluderande lärmiljöer kräver tid och gemensamma normer

Susan Tetler – överblicken/helhetsperspektivet: Inkludering är ett gemensamt ansvar