I mars 2020 beslutades att landets gymnasieskolor skulle övergå till distansundervisning för att begränsa smittspridningen av det nya coronaviruset. För att få mer kunskap om gymnasieelevers upplevelser av denna omställning har Ifous genomfört en enkät som drygt 2 300 elever svarat på. Undersökningen är upplagd enligt en modell som mäter undervisningsklimat med hjälp av ett antal frågor kring hur eleverna uppfattar exempelvis sina lärares närvaro och stöd samt relationen till klasskamrater.

Före mars 2020 var fjärr- och distansundervisning småskaliga företeelser i grund- och gymnasieskola framför allt på grund av det restriktiva regelverk som kringgärdar dem. Forskningen inom området har därför varit begränsad, framförallt i en svensk kontext. Pandemin fortsätter och fjärr- distansundervisning kan nu även användas i grundskolan som verktyg för att hindra smittspridning.

Det är inte orimligt att tro att dessa undervisningsformer kommer att användas i större utsträckning även efter det att pandemin har klingat av. Det finns därför all anledning att ta tillvara de erfarenheter som görs och bearbeta dem systematiskt. Ifous enkätundersökning är tänkt att vara ett bland många bidrag i det arbetet.

Det är också viktigt att identifiera inom vilka specifika områden vi behöver mer forskning och fördjupad kunskap för att på bästa sätt kunna använda digital teknik i undervisningen som komplement till den analoga undervisningen. Det är bland annat det som görs inom ramen för Ifous FoU-program Digitala lärmiljöer där lärare och rektorer hos åtta olika skolhuvudmän arbetar tillsammans med forskare kopplade till Stockholms universitet och Åbo Akademi. Dessa samverkansparter har bidragit till finansieringen av enkätundersökningen som har genomförts av Anna Åkerfeldt som är programmets projekt- och processledare, och Karin Hermansson, FoU-ansvarig hos Ifous.

Ifous fokuserar: Fjärr- och distansundervisning ur elevperspektiv