Gymnasieelevers uppfattningar av fjärr- och distansundervisning
Senast uppdaterad 2021-01-102021-01-11
Anna Åkerfeldt, Fil. Dr. i didaktik och process- och projektledare inom FoU-programmet: Digitala lärmiljöer – likvärdig utbildning med fjärr-och distansundervisning reflekterar nedan kring beslutet att hålla gymnasieskolor och högstadium stängda under januari 2021.
Gymnasieskolor runt om i Sverige stängdes igen någon vecka före jul, och grundskolans högstadium kommer att få samma möjlighet från den 11 jan 2021. Rekommendationen kommer från Folkhälsomyndigheten som råder skolhuvudmän att fram till den 24 januari 2021 hålla gymnasieskolorna, och om det är nödvändigt även grundskolans högstadium, stängda för att undvika trängsel. Jag kan nästan höra gymnasieelevernas suckande frustration och längtan efter att få träffa sina klasskompisar och lärare som de inte sett på över en månad. Jag kan å andra sidan också höra några elevernas lättnad över att få respit ytterligare en månad där de kan fokusera och arbeta med sitt skolarbete i hemmiljö.
Ovanstående komplexa bild av elevernas upplevelser av fjärr- och distansstudier framkommer i Ifous enkätundersökning där ca 2 300 elever svarade på frågor om deras upplevelser av såväl när- som distansundervisning. Att frågan engagerade eleverna så mycket var något överrumplande för oss när vi före sommaren påbörjade analysen av materialet. Eleverna ville dela med sig av sina erfarenheter och tog sig tid att svara på frågorna som ställdes. Som ett exempel på elevernas engagemang kan nämnas att nästan alla elever (ca. 1 900) valde att motivera sitt svar på en fråga om de – ifall de fick välja – föredrog att fortsätta läsa på distans eller gå tillbaka till sin vanliga skolvardag.
Syftet med enkäten var att undersöka hur eleverna uppfattade att studera på distans jämfört med att gå i skolan som vanligt. Slutrapporten håller på att färdigställas och kommer att publiceras inom kort. Innan den publiceras vill vi dela med oss av några resultat baserade på elevernas svar.
Välorganiserade lärare som är engagerade och öppna
Resultaten visar att de flesta elever uppfattar sina lärare som engagerade och öppna oavsett om undervisningen sker i klassrummet eller på distans. Vidare anser de att lärarna är välorganiserade i sin distansundervisning och det finns få kommentarer från eleverna om att undervisningen skulle vara undermålig eller hålla låg kvalitet. Struktur är viktig i all undervisning men det är särskilt viktigt att ha ett strukturerat upplägg när undervisningen sker på distans. Det kan vara svårare att improvisera på distans, vilket betyder att det blir än mer viktigt att läraren har en tydlig plan för vad som ska ske under lektionen och kommande vecka. Risken finns annars att det blir rörigt och eleverna får svårt att veta vad de ska göra och hur de ska planera sin tid.
Ensamhet och brist på stöd är svårt för eleverna att hantera
Många menar att det är svårare att få kontakt med och hjälp av sin lärare när de studerar på distans än i det fysiska klassrummet, vilket gör att de fastnar och tappar fokus. Att etablera tydliga kommunikationsvägar där eleverna kan komma i kontakt med läraren är viktigt. Resultatet pekar på att eleverna inte riktigt vet hur de ska kontakta läraren om de behöver stöd. Vidare visar resultaten att det kan finnas anledning att undersöka hur eleverna upplever stödet från läraren utifrån ett genusperspektiv. Killar uppfattar att lärarna är mer nåbara än vad tjejerna gör.
Utifrån resultatet kan det vara viktigt att undersöka hur läraren kommunicerar med sina elever när undervisningen sker på distans. På vilket sätt och hur är hen nåbar för eleverna, och vilka förväntningar har eleverna på lärarna om när de bör vara tillgängliga? Det kan vara så att elevernas förväntningar på att läraren ska svara på mejl direkt är högre när undervisningen sker på distans. Att ta upp detta till diskussion i arbetslaget kan vara ett sätt att gemensamt komma överens om och diskutera hur nåbara lärare ska vara och vad det betyder att “vara nåbar” när eleverna behöver stöd. Vilka tider kommer läraren vara anträffbar, och på vilket sätt? Kan det ske via chatt, videolänk, e-post osv? Att använda autosvar är ett annat sätt att meddela att svar kan dröja. Vilka alternativa forum och kommunikationssätt finns om eleven inte får tag på läraren?
Sociala relationer är svårare att etablera och upprätthålla när undervisningen sker på distans än i det fysiska klassrummet. Det märks exempelvis genom att klart färre upplever att de samarbetar med sina klasskompisar på distans än i den vanliga skolan. Det är också betydligt fler som upplever sig vara väldigt ensamma när de studerar på distans än när de är i skolan som vanligt.
Skillnader utifrån genus, årskurs och program
Killarna tycks överlag vara mer positiva till distansundervisning än tjejerna. De upplever sig inte lika ensamma som tjejerna, de upplever att diskussioner och grupparbeten fungerar bättre och de upplever i högre utsträckning att lärarnas instruktioner är tydliga. Elever som går ett högskoleförberedande program anser i högre grad att de respekterar varandra i klassen, än de svarande elever som går yrkes- och introduktionsprogram. Elever som går årskurs 3 känner sig mer ensamma än de som går åk 1 och 2.
En kombination av när- och distansundervisning
Det är en komplex bild som framkommer av enkäten, där det visserligen är fler än hälften som – ifall de kunde välja – helst skulle gå tillbaka till den vanliga skolan, och bara 20 procent som klart säger att de helst vill fortsätta på distans, men där många också pekar på både för- och nackdelar med båda formerna. De tycker till exempel att det är skönt att slippa långa resor och tidiga morgnar, eller att behöva tänka på hur man ser ut, men samtidigt saknar de både rutiner och kompisar. Att eleverna saknar sina kompisar var väntat, men mindre väntat var att de saknar den struktur och rutin som de upplever att en skolvardag erbjuder. Att det är lättare att skilja på arbete och fritid var en aspekt som inte belystes i enkätfrågorna, men som flera elever påtalade i öppna svar. Flera skriver också att de skulle önska att de kunde ha en kombination av när- och distansundervisning efter pandemin.
Anna Åkerfeldt, Fil. Dr. i didaktik och process- och projektledare inom FoU-programmet: DigiLi – Digitala lärmiljöer – likvärdig utbildning med fjärr-och distansundervisning.