Gymnasieelevers uppfattningar om när- och distansundervisning med fokus på undervisningsklimat

Resultaten visar att de flesta elever uppfattar sina lärare som närvarande och uppmuntrande, men inte i lika hög utsträckning när de studerar på distans som i den vanliga skolsituationen. Många menar att det är svårare att få kontakt med och hjälp av sin lärare när de studerar på distans än i det fysiska klassrummet, vilket gör att de fastnar och tappar fokus. Det kan i sin tur vara ett skäl till att en del av eleverna upplever att de inte får lika mycket gjort som de annars får.

Sociala relationer är svårare att etablera och upprätthålla när undervisningen sker på distans än i det fysiska klassrummet. Det märks exempelvis i att klart färre upplever att de samarbetar med sina klasskompisar på distans än i den vanliga skolan. Det är också betydligt fler som upplever sig vara ensamma när de studerar på distans än när de är i skolan som vanligt.

Samtidigt är det en komplex bild som framkommer, där det visserligen är fler än hälften som – ifall de kunde välja – helst skulle gå tillbaka till den vanliga skolan, och bara 20 procent som klart säger att de helst vill fortsätta på distans, men där många också pekar på både för- och nackdelar med båda formerna. De tycker till exempel att det är skönt att slippa långa resor och tidiga morgnar, eller att behöva tänka på hur man ser ut, men samtidigt saknar de både rutiner och sina kompisar. Att eleverna saknar sina kompisar var väntat men mindre väntat var att de saknar den struktur och rutin som de upplever att en skolvardag erbjuder. Att vardagen med att gå till skolan gör att eleverna skiljer mellan arbete och fritid var något som vi inte frågat om men som flera elever påtalade. Flera skulle även önska att de kunde ha en kombination av när- och distansundervisning.

I undersökningen framkommer att eleverna uppfattar klimatet i närundervisningen som mer gynnsamt än i distansundervisningen. Det visar sig bland annat i att eleverna uppfattar att de inte kan få stöd och hjälp när de behöver, vilket är en viktig förutsättning för att undervisningsklimatet ska uppfattas som positivt.

Det här är Delrapport 1 från studien. Här redovisas resultatet av ett urval av de frågor som ställdes till eleverna. Under hösten 2020 presenteras resterande frågor och en fördjupad analys.