De sociala relationerna är grunden för pedagogiken

Eleven är huvudpersonen i skolan. Men få studier inom utbildningsvetenskap tar upp elevperspektivet. Helena Andersson, doktorand i pedagogik vid Malmö högskola, har studerat elevernas egen upplevelse av lärmiljön, som ett delprojekt i forskningsdelen av Ifous FoU-program ”Inkluderande lärmiljöer”.

-Det var bra att komma i in det här projektet och undersöka hur det ser ut på högstadiet. Det är extra intressant för mitt avhandlingsarbete eftersom jag tidigare studerat gymnasieelever – som upplevde ett oengagemang under sin högstadietid.

Helena Andersson, som är tjänstledig från sitt arbete som specialpedagog i Eslöv för att forska, inledde sin delstudie med en enkät till drygt 1 300 sjundeklassare i de 12 kommuner som ingår i Inkluderande lärmiljöer. Syftet var att studera elevers upplevelser av engagemang och delaktighet i sina lärmiljöer i skolan, och med hjälp av dessa få kunskap om hur en mer inkluderande grundskola kan skapas.

Enkäten innehöll 35 frågor för att mäta elevernas engagemang, både psykologiskt och kognitivt. Det psykologiska engagemanget fokuserar på elevernas relation till sina lärare, klasskamrater och till skolan. Det kognitiva fokuserar på inställningen till skolarbetet och pedagogiken. (Elevengagemang definieras här som en aktiv delaktighet – ett görande och även en lust och vilja att göra.) Utgångspunkten var att lärande sker i ett socialt sammanhang, och inte är en process som pågår bara inuti individen.

-Jag valde att själv åka ut till skolorna och genomföra enkäterna på plats. Dels för att få så många svar som möjligt, dels för att få en bild av elevens faktiska engagemang under enkäten.

Parallellt med elevenkäterna genomförde forskargruppen också intervjuer med lärare och rektorer.

-Skolorna ville att jag skulle komma dit och prata med eleverna, både i grupp och individuellt. Det har varit otroligt roligt att vara ute och möta eleverna och lärarna ute i verksamheten, särskilt som jag själv varit aktiv som ämneslärare och specialpedagogik innan forskningen kom in i bilden.

I denna fördjupningsstudie ingick elever från ettan till nian. (De sjuor som tidigare deltagit i enkäten gick nu i åttan.) När Helena Andersson analyserade de inspelade samtalen, tillsammans med elevernas skriftliga reflektioner, kunde hon identifiera några viktiga aspekter: relationer, elevernas arbetsmiljö, utanförskap och inflytande.

-Det viktigaste för goda lärmiljöer är relationerna, både mellan elev och lärare och mellan elever. Lärande sker i ett sammanhang där delaktighet tillsammans med andra – kamrater och vuxna – har betydelse. När relationerna mellan lärare och elever är goda är även upplevelsen att lärmiljöerna de vistas i är goda.

En annan viktig del i studien handlar om utanförskap. Eleverna uttrycker i samtalen att det som är allra svårast i skolan är när man känner sig utanför.

-De flesta anger att ingen är utanför i deras skola, men det kan ändå i en annan fråga framkomma att någon är det. Eleverna utgår ju från sig själva när de berättar …

Det sociala samspelet är alltså grunden för det pedagogiska.

-När det sociala fungerar, funkar även det pedagogiska bättre. Lärarens relationskompetens är jätteviktig! Jag tycker att undervisningskvalitet hos en lärare också innebär att skapa en god grogrund för lärande.

Det gäller även den fysiska miljön. Eleverna upplever i många fall att deras lärmiljöer är stökiga och att de saknar respekt – dels från lärarna, som inte kan skapa arbetsro, och dels från de kamrater som stör.

-När det råder arbetsro upplever eleverna att lärmiljön är trygg och att de får möjlighet att vara delaktiga. Skolan är ju deras ”arbetsmiljö”. Både före, under och efter lektionen, alltså även på raster och luncher. Man måste anpassa organisationen efter eleverna. Ju mer flexibel lärmiljön är, desto lättare passar eleven in.

Just nu arbetar Helena Andersson vidare med fallstudier på två av de skolor som hade det högsta engagemanget, för att se vad det är som karakteriserar en engagerande lärmiljö.

-Det är inte så mycket nytt under solen egentligen: Det handlar mycket om gemenskap, att höra hemma, om någon slags tillhörighet. Att elever och lärare tillsammans arbetar mot ett gemensamt mål.

Text: Eva Barkeman

Not: Helena Anderssons fördjupningsstudie finansierades genom ett anslag från Skolverket.