Seminariet som ägde rum 12-13 september 2012 på Elite Palace hotell i Stockholm markerade starten på Ifous första utvecklingsprogram Entreprenöriellt lärande.
Medverkade i seminariet gjorde Åsa Falk-Lundqvist och Per-Gunnar (PG) Hallberg, Umeå universitet, samt FD Eva Leffler, Umeå universitet. Det interaktiva seminariet varvades med föreläsningar och gruppövningar. Placeringen vid runda bord inbjöd till engagerade samtal mellan de 150 deltagarna som bestod av lärare, rektorer och skolchefer från både privata och kommunala skolhuvudmän.

FoU-programmet Entreprenöriellt lärande kommer att bedrivas i tre år. Syftet är att ge skolor stöd i utvecklingsarbetet inom entreprenöriellt lärande samt att följa dess effekt via forskning. Forskningen ska studera och finna samband mellan entreprenöriellt lärande och elevers resultat. I utvecklingsprogrammet deltar tolv skolhuvudmän från sammanlagt 25 skolor i Sverige. Programmet koordineras av Skolportens forskningsinstitut Ifous (Innovation, forskning och utveckling i skolan), vars ambition är att lärare, skolledare, skolchefer och forskare tillsammans ska driva en skolutveckling som baseras på vetenskapliggrund och beprövad erfarenhet. Ifous utgörs av medlemmarna, i dagsläget 114 kommunala och fristående skolhuvudmän.

Seminariet inleddes med att Karin Hermansson, ansvarig för FoU-programmen på Ifous, hälsade alla välkomna till seminariedagarna. – Målsättningen är att forskarna ska lära av er, för det är ni som kan praktiken. Det är inte bara ni som ska ta till er av kunskapen, det ska gå den andra vägen också, sa Karin.

Näste talare var Per-Erik Lorentzon, utbildningschef på Thoréngruppen, som initierade FoU-programmet Entreprenöriellt lärande. Han framhöll EU:s åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande som en drivande faktor i att starta projektet. Bland nyckelkompetenserna finns initiativförmåga och företagaranda, det vill säga förmågan att gå från idé till verklighet. Skolorna arbetar redan mycket med detta, påpekade Per-Erik Lorenzon. Tragiskt då att mediebilden av skolan är negativ. Uppdraget ska bestämmas av eleven, menade han. – Jag kan, vill och vågar ligger som ett mantra i projektets arbetssätt, sa han.

Begrepp, kunskapssyn och skolkultur

Den första föreläsningen hölls av FoU-programmets utbildningsledare,Åsa Falk-Lundqvist och Per-Gunnar (PG) Hallberg. De påpekade att när begrepp och retorik i skolan förändras, förändras också tänkandet. Det är en anledning till att använda begreppet entreprenöriell pedagogik, som innebär både kreativitet, mod och initiativkraft.- Det handlar om att förändra ett förhållningssätt, att förändra en kultur, att se skolan på ett annat sätt. Vi har inte 50- och 60-talets barn i skolan i dag, vi har 2000-talets barn, sa Åsa Falk-Lundqvist.

Fokus ligger dock inte på att eleverna ska bli företagare.- Vårt fokus är ta sig för-samheten, att vara aktör. Begreppet fokuserar på aktörskapet hos eleverna, att låta företagsamheten som vi har i kroppen från födseln stimuleras i skolverksamheten, sa PG Hallberg.
Nuteks definition av entreprenörskap är bred och en bra sammanfattning på undervisning, hävdade Åsa Falk-Lundqvist:”En dynamisk och social process där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang.”Här saknas dock etiken, påpekade PG Hallberg. – Våra fängelser är fulla av entreprenörer, sa han. Vi får inte tappa den etiska dimensionen.
Föreläsarna fortsatte med att belysa elevens uppdrag i den entreprenöriella pedagogiken. Elevens uppdrag är att jobba på sin egen utveckling. Men det är inte självklart för alla elever att de har ett uppdrag. Det påverkar vad de har för strategier i skolan. Om skolan är ett negativt måste-uppdrag, hittar eleven strategier för att komma undan, sa Åsa Falk-Lundqvist. – Att få eleverna att ha strategier som gynnar deras utveckling och lärande, är en av de viktiga faktorerna i entreprenöriell pedagogik, sa PG Hallberg.

PG Hallberg berättade vidare om den judiska kunskapskulturen som handlar om tolkningar, om att läsa mellan raderna och att dela med sig av sina tankar. Det skapar en annan syn på läraruppdraget. Från ut-lärare till tanke-lärare. Med den synen blir skolämnet inte ett mål utan ett medel. – Att tänka matte i stället för att göra matte, sa han och påpekade att det entreprenöriella lärandet handlar om att skapa situationer så att eleverna få tänka. – Matematik är det område där vi möter mest motstånd mot entreprenöriell pedagogik, inflikade Åsa Falk-Lundqvist.
Med det entreprenöriella lärandet vill vi dessutom förändra skolkulturen, hävdade de båda föreläsarna.  – Det viktigaste uppdraget jag hoppas att eleverna ska uppleva på alla våra skolor om tre år, är att de upplever att här är jag medarbetare. Jag är medarbetare på det här jobbet – till mig själv, till mina kamrater och till läraren. Om man som elev får vara medarbetare blir man bekräftad, sa PG Hallberg. – Medarbetarskap har med tillit att göra, kommenterade Åsa Falk-Lundqvist. Att inte förvänta sig av ungdomarna att de ska kunna något ligger i den gamla skolkulturen.

Ledarskap, din roll i att leda andra

Åsa Falk-Lundqvist och PG Hallberg höll även i den andra föreläsningen, om ledarskap och det kollegiala lärandet. Ett entreprenöriellt ledarskap handlar om att leda med antiauktoritär auktoritet, menade de. – När man ska leda kollegorna i entreprenöriellt lärande gäller det att vara ödmjuk inför olikheter. Försök locka motståndarna, det vill säga motståndsrörelsen. Ta vara på dem för i motstånd finns en stor kraft och energi, uppmanade Åsa Falk-Lundqvist.
Som ledare är uppdraget att bejaka människorna runt omkring och öppna upp för diskussioner i stället för att skylla på dem som bromsklossar. Dessutom, den som är överordnad har alltid ett större ansvar. – Ni har en överordning när ni ska ut och prata om entreprenöriell pedagogik med kollegorna och då krävs mer medvetenhet, sa Åsa Falk-Lundqvist.

Forskarna har ordet
Så var det dag för forskargruppen i FoU-programmet att presentera sig. Den består av forskningsledare Eva Leffler, Umeå universitet, samt doktoranderna Eva-Lena Lindster-Norberg och Monika Diehl, Umeå universitet.
Hur ska man förhålla sig till forskningen inom området entreprenöriellt lärande, inledde Eva Leffler retoriskt.- Tanken med forskningen är att den ska väcka frågor och få igång den pedagogiska debatten. Den ska inte kopieras och användas i verksamheten, sa hon och inledde med att redogöra för forskningsläget nationellt, i de nordiska länderna och internationellt.

I de nordiska länderna har man varit försiktiga med att använda begreppet entreprenörskap, påpekade Eva Leffler. På Island pratar man i stället om aktivitet och ta sig för-samhet, innovationer och kreativitet. Även i Danmark finns tveksamheter till att använda begreppet. Också inom lärarutbildningen skiljer sig de nordiska länderna åt. I de andra nordiska länderna finns det inskrivet att entreprenörskap ska finnas i lärarutbildningen, men inte i den svenska.
Det finns luckor att fylla i forskningen, påpekade hon. Inte mycket har forskats om entreprenöriellt lärande och bedömning. Även longitudinella studier saknas, något som Ifous FoU-program tar fasta på i och med sin längd på tre år och fokus på effekterna av elevers lärande och effekter på samhällsutvecklingen.

Motivation

Att motivera de ungdomar som känner sig omotiverade hör till de svåraste med läraryrket, inledde Åsa Falk-Lundqvist föreläsningen om motivation. I det entreprenöriella lärandet handlar det om den inre motivationen. – Ställ inga frågor som du redan vet svaret på. När du gör det dödar du kreativiteten för då behöver jag inte använda den för att få veta. Blir jag sugen på att få veta något blir jag också motiverad att ta reda på det, sa hon.
Motivation hänger ihop med beröring och närvaro, fortsatte Åsa Falk-Lundqvist. – Om jag som pedagog lyckas hålla en total närvaro tillsammans med mina ungdomar då säger jag egentligen: ”Ni är viktigast i världen för mig just nu”. När ni blir viktiga för varandra ökar antagligen också motivationen, att vara där och att vilja lära sig.
PG Hallberg avslutade seminariet med att citera Martin Buber: – Lärare är världens viktigaste jobb. Utan dem sker ingen utveckling. Lärarens roll är att vara kritisk vägvisare.

/Gunilla Nordin 2012-09-28