Resultaten från Ifous FoU-program Programmering i ämnesundervisningen visar att lärarprofessionen stärktes och att elevernas motivation ökade. Däremot höjdes inte elevresultaten.

.
ATT PROGRAMMERING skulle bli ett inslag i ämnena matematik och teknik i grundskolan beslutades av regeringen år 2017 och infördes året därpå. Detta trots att lärarna inte hade hunnit få någon utbildning i ämnet – samt att det fanns väldigt lite forskning om hur programmering skulle integreras i skolan.
Det konstaterar Jalal Nouri, vetenskaplig ledare i Ifous FoU-program Programmering i ämnesundervisningen som pågick åren 2017–2020, vars syfte var att skapa fördjupad kunskap om hur programmering i ämnesundervisningen kan utformas och utvecklas.
– I början fanns det mycket oro hos lärarna, i och med att det var ett nytt ämne. Att sedan se hur dessa lärare faktiskt lyckades få till en meningsfull programmeringsundervisning var väldigt roligt – de visade verkligen att det var möjligt att göra detta trots att det fanns stora utmaningar i början, säger Jalal Nouri, docent vid Stockholms universitet.
.
I PROGRAMMET deltog fem skolhuvudmän: Stockholms stad, Tyresö kommun, Åstorps kommun, Simrishamns kommun, samt Freinetskolan Hugin, med totalt 135 lärare, rektorer och ledare på förvaltningsnivå.
Resultaten från Ifous slutrapport som kom i höstas visade bland annat att lärarprofessionen stärktes och att elevernas motivation ökade av skolhuvudmännens medverkan i FoU-programmet.
– DET VI INTE ser är effekt på elevresultat. Vi pekar ut att lärare behöver lära sig datalogiskt tänkande och programmeringsgrunderna för att få till en meningsfull programmeringsundervisning. Om lärarna och eleverna lär sig grunderna finns världens chans att också höja resultaten eftersom vi sett att programmering ökar motivationen, säger Jalal Nouri.
.
ETT ANNAT viktigt resultat från det treåriga programmet är att lärarna genom praktiknära forskning utvecklat cirka 90 lektioner – så kallade lesson studies – som främjar det datalogiska tänkandet. Lesson study kan förklaras som en modell för att systematiskt studera undervisning, där lärare samarbetar för att utveckla en så bra lektion som möjligt.
– Det är också värt att lyfta att vi har flera exempel där eleverna och lärarna har arbetat ämnesöverskridande med programmering.
I bland annat samhällsvetenskap passar det multimodala skapandet väl in, till exempel genom att skapa en simulation som visar hur människor har röstat i ett val, berättar han.
.
JALAL NOURI TYCKER att arbetet med FoU-programmet har varit mycket givande:
– Det här har varit ett av de roligaste projekt jag varit med om, om inte det roligaste! Det har känts extremt meningsfullt.
.
Läs slutrapporten Programmering i skolan – vad, hur, när och varför?, från Ifous FoU-program som pågick år 2017–2020, på Ifous.se
.
Text: Moa Duvarci Engman