Gymnasiefysik på distans? Det fungerar utmärkt, menar Magnus Rönnholm som har fjärrundervisat elever på det alpina programmet i Tärnaby i snart åtta år.

Magnus Rönnholm är gymnasie­lärare i Storumans kommun och fjärrundervisar eleverna på alpina programmet​ i Tärnaby.

– När jag började utgick jag från hur fysiska lektioner fungerar. Men jag fick tänka om, säger Magnus Rönnholm, fysik- och mattelärareLuspengymnasiet i Storumans kommun​, som har en filial i Tärnaby.

Idag använder han metoden flipped classroom. Alla lektioner spelas in på förhand och innan veckans två schemalagda timmar i fysik ska eleverna ha sett filmerna. På så sätt kan fjärrundervisningstiden användas till fördjupande frågor. Eleverna får också göra återkommande självtester så att de vet hur de ligger och vad de behöver jobba med.

– Undervisningen blir mer individanpassad. Jag kommunicerar också en hel del med eleverna över chatt, vilket ofta är ett lättare sätt att få bra kontakt med unga idag, säger Magnus Rönnholm.

Det finns gott om digitala program som ersätter de vanliga labbarna i fysik, men ett par gånger per termin träffar han eleverna för att genomföra de labbövningar som måste göras fysiskt, tillsammans på plats.

– Den enda nackdel jag egentligen kan se är att det är svårare att göra löpande formativa bedömningar när du inte är fysiskt närvarande.

​Av Hanna Welin​
Foto Roland Nilsson
 .
Läs även den relaterade artikeln Fokus på fjärr.
 .
Torsdagen 1 februari arrangerar Ifous tillsammans med SKL slutseminarium för Fjärrundervisning – bättre utsikter för fler elever. Seminariet spelades in och finns tillgängligt här.
 .
 .
Vill du läsa mer om FoU-projektet Fjärrundervisning – bättre utsikter för fler elever hittar du det här.