Entreprenöriellt lärande gör undervisningen både roligare och bättre. Om det är både elever och lärare överens. Men begreppet skaver och arbetssättet krockar med krav på resultat och kunskapskrav, menar Monika Diehl i sin avhandling.

Monika Diehl

Monika Diehl har studerat hur entreprenöriellt lärande, EL, uppfattas av lärare, och hur de bedriver entreprenöriell undervisning.
– Elever och lärare är ganska överens om att en bra och rolig undervisning innehåller det som definieras som EL: kreativ, aktiv undervisning där eleverna får bestämma mycket själva. ”Där man får göra något på riktigt”, som en elev sa.
Men för lärarna innebär detta en konflikt, menar hon.
– En lärare som hade stora ambitioner kring EL frågade sig själv ”hur ska jag klara detta?” och pekade på dilemmat att skapa frihet i undervisningen och samtidigt ha full kontroll över var varje elev befinner sig.
Tydligt är att en del lärare värjer sig mot själva begreppet EL, menar Monika Diehl.
– Dessa lärare gillar arbetsformen, men stör sig på begreppet.

Vad överraskade dig?
– Att entreprenöriell undervisning inte med säkerhet leder till lärande. Läraren måste ha en tanke om hur eleverna på bästa sätt ges möjlighet att nå kunskapskraven – annars finns risk att inget lärande sker och att eleverna bara tycker att det är roligt.

Avhandlingsarbetet har gjorts inom FoU-programmet Entreprenöriellt lärande som Ifous drev åren 2012–2015.

Text: Susanne Sawander

Monika Diehl: Måste det här vara som en väckelserörelse? En studie om (det som kallas) entreprenöriellt
lärande i grundskolan, utifrån Basil Bernsteins begreppsapparat

Disputationsdatum:
2017-04-28, Umeå universitet