Från Skolverkets lärmodul och webbresurs till Ifous

Arbetet med att utveckla stöd till lärare att värdera digitala lärverktyg påbörjades 2015 i samband med ett uppdrag från Skolverket, då docent Anna Åkerfeldt och professor Staffan Selander fick i uppdrag att ta fram ett antal delar som skulle ingå i modulen Digital kompetens på Skolverkets lärportal. En av dessa delar kom att handla om att värdera digitala lärresurser* (Åkerfeldt & Selander, 2016). I den delen presenteras en tvåstegsmodell som lärare kan använda i arbetet med att värdera digitala lärresurser. Modellen bygger bland annat på tidigare forskning om lärande i digitala miljöer, ramverk, matriser och checklistor som utvecklas internationellt samt teorier om lärande. 

Behov av ett gemensamt språk i samtalet om lärresurser 

Åkerfeldt & Selander (2016) grupperade lärresurser i olika genrer för att på så sätt kunna skilja olika lärresurser från varandra och skapa ett gemensamt språk för att föra dialog i lärarkollegiet kring specifika lärresurser. Anledningen till att det är viktigt att skilja mellan olika typer av lärresurser är för att det finns stora skillnader i funktion och användningsområde. Till exempel om en lärare syftar på ett digitalt lärspel och en annan på ett simuleringsprogram kommer det bli svårt att samtala om såväl användningen som hur lärresursen kan värderas. I tvåstegsmodellen togs detta inte hänsyn till, men kom att bli mer framträdande i metodstödet som utvecklades inom ramen för Edtest. 

Det var också tydligt att det fanns ett behov av stöd i att kritiskt samtala om och värdera digitala lärresurser och dess användning i klassrummet, ett behov som finns kvar idag. Det finns ett stort antal digitala resurser som inte specifikt är utvecklade för att användas i skolan och då inte heller är anpassade utifrån den svenska läroplanen. Ofta pratade lärarna i termer av att "ge sig in i en djungel av appar" och det var svårt att veta vilka lärresurser som var "bra" och användbara i skolan. Mot den bakgrunden utvecklades ett ramverk – tvåstegsmodellen.   

Tvåstegsmodellen 

Ramverket delades in i en tvåstegsmodell och bestod av fyra fokusområden: 

• Innehåll 

• Form 

• Interaktion 

• Funktionalitet 

Varje fokusområden bestod av ett antal frågor som lärare kunde ställa till det digitala läromedlet. Tanken med att skapa två steg var att några frågor sågs som avgörande om läraren skulle gå vidare med att granska läromedlet mer ingående (se Åkerfeldt & Selander, 2016, s. 8). 

Det andra steget och tillhörande frågeställningarna var mer ingående och bestod av ett flertal frågor som läraren kunde ställa till läromedlet. Ramverket har använts inom förskollärarutbildningen och som underlag för kompetensutveckling gällande digital kompetens. 

Webbaserad resurs 

Efter arbetet med att ta fram tvåstegsmodellen deltog Anna Åkerfeldt sedan i ett fortsatt arbete kring kvalitet och digitala lärresurser, initierat av Swedish Edtech Industry. Under ledning av Frida Monsén genomfördes våren 2019 ett arbete för att utreda och utveckla en resurs för att möta behovet av att lärare och beställare ska ha tillräckligt med information och kompetens att värdera och välja (digitala) lärresursersom stödjer planering och genomförande av undervisning. 

I det arbetet togs ett mer omfattande grepp gällande digitala lärresurser som omfattade både digitala läromedel, digitala lärresurser och verktyg. Arbetet skedde i samarbete med inbjudna aktörer som Skolverket, Läromedelsföretagen, lärarförbund och SKR (då SKL). Workshops tillsammans med forskare inom området, UX-designers, lärare, läromedelsproducenter och IT-strateger. Arbetet mynnade ut i ett första utkast som sedan även vidareutvecklades till en guide och vägledning på Edtechkartan. 

Tankefigur och förstudie till testbädden Edtest 

2019 genomfördes även en förstudie som undersökte behovet av en testbädd för Edtech. Förstudien visade att behovet fanns och att det fanns potential för att en testbädd skulle kunna ge bolag värde i form av produktutveckling, och lärare och skolhuvudmän ökad beställarkompetens. 

Under 2020 arbetade Anna Åkerfeldt fram ytterligare en text till Skolverket som handlade om att värdera digitala lärresurser. En tankefigur presenterades som ett sätt att sortera och identifiera vilken sorts lärresurssom behövs i undervisningen. 

Swedish Edtest – startar som ett Vinnovafinansierat projekt 

2020 startade det Vinnovafinansierade projektet Edtech testbädd som har kommit att kallas Swedish Edtest (www.edtest.se). Inom ramen för projektet ansvarade Anna Åkerfeldt för att utveckla ett metodstöd för såväl lärare som edtechbolag. Metodstödet som är liknande för lärare och bolag bygger på det tidigare arbetet som gjorts. Det som tillkom nu var att även stötta edtechbolagen i deras arbete med verksamhetsnära utveckling av produkter och tjänster. 

Över 50 edtech-företag deltog i värderings- och testprocessen tillsammans med hundratals lärare. Värderingar och tester av digitala lärverktyg genomfördes inom samtliga skolformer hos flera olika skolhuvudmän. 

Utvärderingar som gjordes inför projektets avslut 2022 visade att deltagande lärare fått en ökad digital kompetens och att deras förmåga att kritiskt granska och värdera digitala lärverktyg stärkts. Deltagande företag hade fått viktiga referenser och kontakter samt värdefull återkoppling att använda i sin produktutveckling. 

Våren 2022 avslutades Vinnovaprojektet och Edtest fick en hemvist hos Ifous. I samband med det lanserades också plattformen edtest.se.  

En iterativ process 

Processen att ta fram metodstödet var iterativ och testades med deltagande partners i flera omgångar. Utvecklingen av metodstödet till Swedish Edtest tog avstamp i de tre föregående framtagna modellerna och det gjordes återigen en omvärldsspaning på ramverk, modeller för värdering av lärresurser. Det gjordes även enkätundersökningar för att ta reda på hur lärare, skolhuvudmän valde och värderade resurser och om och hur bolag arbetar med att testa sina produkter tillsammans med lärare. Sedan dess har metodstödet reviderats. 2023 gick Ifous med i EU-projektet EmpowerEd och genom deltagandet togs Edtest ut i Europa och är omnämnd i bland annat ramverket, Making informed choices on digital education content: EU guidelines for teachers and educators.  

Under 2024 inkluderades frågor som behandlade AI-funktionalitet i digitala lärverktyg. Under 2025 gjordes ytterligare revideringar i syfte att minska antalet frågor i stödet, ge skolorna mandat att administrera testerna och att inkludera frågor kring tryckta läromedel i metodstödet.  

I samband med att Skolverket arbetade fram sitt stödmaterial för val och användning av lärverktyg  delade Ifous med sig av Edtests metodstöd till myndigheten. Skolverket lanserade sitt stödmaterial i april 2026, och samtidigt lades Edtests stödmaterial upp här på Ifous hemsida. Plattformen edtest.se stängs 30 juni 2026.  

Företag som deltog under Vinnovaperioden: 

Astrid, Binogi, Chatta, Class Q, Creaza, Cricut, Edaider, edChild, Eddler, Flinkit, Focus Mindball, Freken, Gimi, Gleerups, Good Learning, Grasple, Grow Planet, Hypocampus, Inläsningstjänst, imagiLabs, Kattalo, Kunskapsmedia, Language Clubhouse, Liber, Ludenso, Matteappen, Minnety, Mema, Moka Mera Emotions, Moka Mera Lingua, Moomin, Digilär, No Isolation, Peppy Pals, Reflectus, Simbound, Skoltavlan Jr, Snowflake, Sound Lily, Spinview, Strawbees, Studybee, Study Cat, Sveriges Historia, Tinky, Vitec MV, Weco Play, Your Next Concepts  

Skolhuvudmän som deltog under Vinnovaperioden: 

Nacka kommun, Uppsala kommun, Academedia, ABB Gymnasiet, Vuxenutbildningen i Falkenberg, Nackademin, Lilla Nacka, Lidingö stad, Halmstad kommun samt Högskolan i Halmstad.  

Övriga organisationer som deltog under Vinnovaperioden: 

Swedish Edtech Industry, Företagsekonomiska institutet, Netport Science Park samt Region Halland. 

*Begreppet lärresurser användes som paraplybegrepp fram till 2024. Efter 2024 används lärverktyg för att beskriva alla verktyg som används i skolan för elevernas lärande.