Fritidshemmets pedagogiska uppdrag

Slutrapport

I samband med FoU-programmets slutseminarium 27 april 2022 publicerades slutrapporten Undervisning och ledarskap på fritids – fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

I forskargruppens rapport Undervisning och ledarskap på fritids – Perspektiv på Fritidshemmets pedagogiska uppdrag (november 2022) redovisas och diskuteras resultaten från den forskning som bedrevs under programmet.

FoU-programmet

Fritidshemmets viktiga, pedagogiska uppdrag förtydligades i den senaste läroplanen. Den ska komplettera utbildningen i förskoleklassen och skolan, stimulera elevernas utveckling och lärande samt även erbjuda en meningsfull fritid och ge omsorg. Det stipuleras också i skollagen att all utbildning ska bedrivas på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Trots detta brottas många skolhuvudmän med utmaningar i fritidsverksamheten: Andelen högskoleutbildad personal är låg liksom kunskapen hos rektorer om hur arbetet kan organiseras och drivas utifrån en vetenskaplig grund.

Det finns mycket lite forskning om hur fritidshemmen kan bli ett komplement till skolan men ändå behålla sin unika särart. Detta forsknings- och utvecklingsprogram fokuserade på att ge huvudmannen stöd i att utarbeta forskningsbaserade arbetsformer och i att utveckla beprövad erfarenhet på de egna fritidshemmen.

Vad ska programmet leda till?

Syftet med FoU-programmet Fritidshemmets pedagogiska uppdrag var att med stöd av forskning utveckla kvalitet och likvärdighet i fritidshemmens verksamhet, i linje med läroplanens skrivningar. Syftet var också att genom samarbete mellan lärare och forskare låta de verksammas kunskaper och erfarenheter utgöra grund för gemensam kunskapsutveckling och ny forskning inom området fritidshemspedagogik.

Vad hände i programmet?

Arbetet i programmet genomfördes som en process under tre år (juli 2019 – juni 2022) och planerades utifrån de medverkandes frågor och förutsättningar. Kärnan i programmet var det arbete som skedde i utvecklingsgrupperna som bestod av lärare på fritidshem och skolledare.

Publikationer

Artiklar i vetenskapliga tidskrifter

Ackesjö, H. . (2022). Evaluating the practice in Swedish school-age educare: Issues and contradictions. Journal of Childhood, Education & Society, 3(1), 60–73.

Ackesjö, H. & Dahl, M. (2022). Pedagogisk takt i fritidspedagogisk undervisning. En välregisserad dans mellan lärare och elever. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk, 8(1), 63-77.

Ackesjö, H., Haglund, B. (2021). Fritidspedagogisk undervisning : En fråga om intentionalitet, situationsstyrning och inbäddning. Utbildning och Lärande / Education and Learning. 15 (1). 69-87.

Gardesten, J. (2021). Ett handlingsteoretiskt perspektiv på undervisning : En essä med fritidshemmet som exempel. Pedagogisk forskning i Sverige, 26(2–3), 139–148.

Glaés-Coutts, L. (2021). The Principal as the Instructional Leader in School-Age Educare. I Leadership and Policy in Schools, DOI: 10.1080/15700763.2021.2019792

Gardesten, J & Ackesjö, H. (2022) Titta blåsippor! Fritidshemslärares uppmärksamhet som didaktisk potential. Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik Vol. 8 (1) s.53-67

Haglund, B. (2023) Pupils’ development: Policy enactment in Swedish school-age educare. Nordic Journal of Studies in Educational Policy,.

Haglund, B & Glaés-Coutts, L. (2022) Leading and supporting: principals reflect on their task as pedagogical leaders of Swedish school-age educare. School Leadership & Management.

Perselli, A.-K. & Haglund, B. (2022). Barns perspektiv och barnperspektiv: en analys av utgångspunkter för fritidshemmets undervisning. Pedagogisk forskning i Sverige, 27(2), 75-95.

Wernholm, M. (2022) Undervisning i ett fritidshem för alla. Pedagogisk forskning i Sverige (ahead of print)

Bokkapitel

Wernholm, M., Ackesjö, H., Gardesten, J., & Funck, U. (2024). Mjuka förmågor – ett sätt att begreppsliggöra arbetet med “det sociala” I fritidshemmet. Stockholm. Natur & Kultur.

Vetenskapliga konferensbidrag

Ackesjö, H., Wernholm, J. & Gardesten, J. (2023) Soft skills – a way to conceptualize school-age educare’s teachers’ work with children’s social skills. Konferensbidrag, muntlig presentation på NERAs konferens i Oslo 15-17 mars 2023.

Glaés- Coutts, L. (2022). A three-year undergraduate degree for recess activities? The professionalisation of school- age educare teachers in Sweden. Presented at NERA, Reykjavik, Iceland. June 1-3, 2022.

Gardesten, J. (2021). The teacher as a listener, an interactive agent, or an “excessive pointer”: Lessons from school-age educare teachers. Presentation vid Teachers Matter, datum, Växjö, Sverige.

Haglund, B. & Glaes-Coutts, L. (2021). The principal’s pedagogical leadership role for School- Age Educare staff. Paper presented at the NFPF/NERA conference, 3 – 5 November, Odense, Denmark.

Utvecklingsartiklar

Begabriel, H., Flodhag, J., Karlsson, A. och Samuelsson, M., Från ”vad är det här för larv” till ”nu gör den nytta!”. Publicerad i Leda & Lära 2/2023.

Jansson Bredin, K., Specialpedagogisk på fritidshemmet. En outtalad självklarhet?. Publicerad i Leda & Lära 12/22.

Vilka var med?

Medverkade gjorde cirka 130 förvaltningsledare, rektorer, lärare på fritidshem och fritidspedagoger från fyra svenska skolhuvudmän. Sammanlagt fanns cirka 30 skolor representerade.

Medverkande skolhuvudmän är:
Bladins stiftelse
Linköpings kommun
Stockholms stad
Österåkers kommun

Hur leddes arbetet?

Programmet leddes av en styrgrupp där varje medverkande skolhuvudman, forskargruppen och Ifous var representerade. De lokala processledarna ledde och drev de lokala utvecklingsprocesserna.

Styrgruppen består av:
Ann Bisenius, Österåkers kommun
Peter Bragner, Stockholms stad
Lina Rahm, Linköpings kommun
Fredrik Svensson, Bladins stiftelse

Forskningsinsatsen i programmet leddes av Björn Haglund (Högskolan i Gävle) och Helena Ackesjö (Linnéuniversitetet). På Linnéuniversitetet medverkade också Marianne Dahl, Jens Gardesten, Lena Glas Coutts, Ann-Katrin Perselli och Marina Wernholm.