Vill ni ta nästa steg för att stärka kvaliteten i komvux?

Bakgrund

Kvaliteten i komvux står idag i fokus på ett sätt som saknar motstycke. Många huvudmän och utbildningsanordnare beskriver att de har etablerade system för systematiskt kvalitetsarbete, men uttrycker samtidigt en osäkerhet kring om arbetet faktiskt leder till det lärande, den progression och den likvärdighet som avses. 

Skolinspektionens rapport Stora skillnader i hur kommuner följer upp kvaliteten i komvux på entreprenad (2025) förstärker denna bild. Rapporten visar att många huvudmän behöver ta ett betydligt mer aktivt och systematiskt ansvar för kvalitetsuppföljning när vuxenutbildning bedrivs på entreprenad – och att kopplingen mellan uppföljning, analys och faktisk kvalitetsutveckling ofta är bristfällig. 

Även privata utbildningsanordnare står inför betydande utmaningar i arbetet med kvalitet i komvux. Många verkar i avancerade entreprenadmodeller där förutsättningar, ersättningsnivåer och uppföljningsstrukturer varierar kraftigt mellan olika huvudmän. Detta skapar en komplex styrkedja där anordnarna förväntas leverera hög undervisningskvalitet, samtidigt som de behöver anpassa sig till skiftande lokala krav, olika digitala system och otydligt definierade kvalitetsmått. För anordnare blir samspelet med huvudmannen avgörande – både för att säkerställa likvärdighet och för att undvika att kvalitetsarbetet reduceras till administration och rapportering. De efterfrågar modeller för en mer förutsägbar, dialogbaserad och utvecklingsorienterad uppföljning, där kvalitetsarbete ses som ett gemensamt ansvar snarare än ett ensidigt kontrolluppdrag.

För att komplettera komvuxkartan finns även statliga utbildningsanordnare, där till exempel Kriminalvården utgör ett tydligt exempel på en aktör med unika förutsättningar. Deras uppdrag präglas av säkerhetskrav, låsta miljöer och varierande utbildningsförutsättningar i anstalter och häkten. Det skapar särskilda begränsningar men också möjligheter när det gäller distanslösningar, pedagogisk anpassning och organisering av undervisningen. 

Tillsammans visar detta på behovet av att utveckla gemensamma och hållbara modeller för kvalitet, styrning, uppföljning och samspel som fungerar för kommunala, privata och statliga aktörer inom komvux – ett behov som nu också uppmärksammas på nationell nivå. Den nya komvuxutredningen Tydligare ansvar och högre kvalitet i komvux lyfter fram samma utmaningar som kommuner och anordnare beskriver: otydliga ansvarsförhållanden, stora skillnader i uppföljning och en svag koppling mellan uppföljning, analys och faktisk kvalitetsutveckling. Detta tydliggör att behovet av samlade och hållbara arbetssätt inte bara är en lokal eller regional fråga, utan en nationell angelägenhet som kräver samordnad utveckling.

FoU-programmet Kvalitet i komvux

FoU-programmet Kvalitet i komvux är utvecklat för att möta just dessa utmaningar. Ett av programmets starkaste värden är att det samlar en bredd av aktörer som vanligtvis inte utvecklar kvalitet tillsammans – kommunala huvudmän, privata utbildningsanordnare och statliga utförare. Tillsammans skapar dessa en systemnivå där modeller och arbetssätt kan testas i vitt skilda organisatoriska kontexter. Kombinationen av kommunernas lokala uppdrag, de privata anordnarnas bredd och innovationsförmåga samt statliga aktörers unika förutsättningar, som inom Kriminalvården, ger programmet en helhet som saknar motstycke. Det gör att de utvecklingsmodeller som formas inte bara blir lokalt relevanta, utan får bärkraft att användas nationellt i hela komvuxsystemet.

Programmet skapar en arena där huvudmän, verksamheter, forskare och anordnare tillsammans kan utforska och stärka kvalitet i komvux – inte genom ökad kontroll eller fler mätpunkter, utan genom att utveckla den pedagogiska praktiken och fördjupa sambanden mellan ledning, undervisning och elevernas läranderesor. Syftet är att förskjuta tyngdpunkten i kvalitetsarbetet från uppföljning och granskning till utveckling, lärande och långsiktig förbättring.  

Programmet leds i nära samverkan med forskarna Ingela Portfelt (Karlstads universitet) och Johanna Mufic (Linköpings och Stockholms universitet), som utgör programmets forskargrupp och ansvarar för den praktiknära forskningsprocess som löper genom hela programmet.

Programmet tar sitt avstamp i centrala spänningsfält som präglar komvux idag – exempelvis balansen mellan ledningsnivå och personalnivå, relationen mellan egen regi och entreprenad, samt skillnaden mellan kvalitetsuppföljning och kvalitetsutveckling. Genom praktiknära forskning och strukturerat utvecklingsarbete utforskas hur dessa spänningsfält påverkar undervisningens innehåll, lärmiljöer och elevernas progression.  

Den övergripande inriktningen, metodiken och strukturen finns beskriven i programplanen, vars slutgiltiga utformning fastställs tillsammans med de medverkande huvudmännen.

Genom att förena vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och genom att utgå från de medverkande organisationernas egna behov, skapar programmet förutsättningar för att utveckla hållbara arbetssätt och modeller som stärker kvaliteten i komvux – både lokalt och nationellt.

Programmet utgår från de medverkande verksamheternas konkreta utmaningar i komvux och fokuserar på att stärka kvaliteten genom arbetssätt som både utgår från undervisningens praktik och knyter an till huvudmannens ansvar och styrning. Arbetet inriktas bland annat på att:

• skapa en gemensam och forskningsförankrad förståelse för vad kvalitetsutveckling och anpassningspraktik innebär i vuxenutbildningens olika delar – och hur dessa kan utvecklas i relation till undervisningens innehåll, elevernas progression och huvudmannens kvalitetsarbete;
• utforska hur skolledare, lärare, studie- och yrkesvägledare, språkstödjare, specialpedagoger och handledare tillsammans kan bygga en mer samordnad pedagogisk praktik där samverkan mellan professionerna stärker undervisningens kvalitet;
• identifiera, formulera och pröva utvecklingsområden som är direkt kopplade till kvalitet i komvux, och arbeta i cykler där insatser testas, analyseras och justeras för att skapa varaktig förbättring;
• fördjupa förståelsen för likvärdighet inom komvux och utveckla arbetssätt som säkerställer att alla elever – oavsett bakgrund, studieväg eller studieform – ges likvärdiga möjligheter att lyckas och få det stöd de har rätt till.

Den nu uppstartade statliga utredningen förstärker dessutom programmets relevans. Utredningsdirektiven pekar tydligt på behovet av mer likvärdig uppföljning, tydligare ansvarsfördelning och hållbara modeller för kvalitetsarbete i hela komvuxsystemet – frågor som FoU-programmet adresserar genom praktiknära forskning och gemensam utveckling mellan kommunala, privata och statliga aktörer. Där utredningen formulerar vad som behöver förbättras skapar programmet förutsättningar för hur detta kan omsättas i vardagen, genom prövade arbetssätt som knyter samman undervisning, styrning och uppföljning. På så sätt blir programmet inte bara förenligt med utredningens inriktning, utan en konkret arena för att utveckla de modeller som huvudmän och anordnare kommer att behöva när framtida krav och rekommendationer ska implementeras.

För vem?

Programmet vänder sig till skolhuvudmän och verksamheter inom vuxenutbildning – grundläggande och gymnasial komvux – som vill:

• utveckla sina arbetssätt i samverkan med forskare;
• bygga upp en hållbar utvecklingskultur som genomsyras av systematik, lärande och långsiktighet;
• bidra till ny kunskap om kvalitet i vuxenutbildning och verka som modell för andra huvudmän.

Programmet är särskilt lämpligt för aktörer som ser värdet i att systematisera och utveckla sitt kvalitetsarbete och vill dela erfarenheter med andra – nationellt och regionalt.

Hur går det till?

Programmet pågår under tre år med start i mars 2026 och bygger på praktiknära forskningsprocesser där verksamhetens yrkesverksamma och forskarna arbetar tillsammans. Genom regelbundna seminarier, handledning och strukturerat kollegialt lärande får deltagarna stöd i att pröva, analysera och vidareutveckla sina insatser. Som deltagare blir ni samtidigt en del av ett nationellt nätverk där erfarenhetsutbyte, reflektion och samverkan är centrala delar av arbetet.

Till skillnad från mer generella satsningar utgår detta program helt från de medverkande verksamheternas vardag och behov – inte från färdiga “paketlösningar”. Tillsammans med forskarna formar ni:

• nya samverkansformer mellan huvudmän, verksamheter och forskning;
• skräddarsydda forsknings- och utvecklingsprocesser för just era förutsättningar;
• djupgående insikter i vad som formar god organisering, undervisning och stöd, samt hur det systematiska kvalitetsarbetet kan struktureras och drivas över tid.

Detta gör att både resultat och kunskap blir användbara – inte bara för er utan för vuxenutbildningen i stort.

I handboken Att medverka i Ifous FoU-program kan du läsa mer om formerna för programmet. 

Vill ni vara med?

Om ni är intresserade av att ta nästa steg för att stärka kvaliteten i komvux, vill vi gärna höra från er så att vi tillsammans kan stämma av förutsättningar och möjligheter.

Hör av dig till
Johan Winsborn
process- och projektledare på Ifous
johan.winsborn@ifous.se
073-527 02 00