Fokus på språk och kommunikation i stället för slentrianmässiga aktiviteter. Genom Ifous FoU-program har fritidshemmet på T1-skolorna i Linköping kopplat sin verksamhet till barnens behov och lärande.
Genom Ifousprogrammet har fritidshemmet kopplat sin verksamhet till barnens behov och lärande. Fr v: Hanna Almcrantz, lärare i fritidshem och förstelärare, Carolina Bricer, fritidslärare, Monica Gudomlund, biträdande rektor och Gudrun Werner, rektor.

Det är fredag och förskoleklassbarnen i Blå gruppen intar veckans sista mellis på T1-skolornas fritidshem strax utanför centrala Linköping. I dag är det dags att läsa upp gruppens eget författade slut på sagan om riddare Björntass och draken. På en hög pall sitter fritidslärare Carolina Bricer och läser både den Blå och Lila gruppens versioner som lockar till både fniss och gapskratt när det visar sig att draken bland annat gör på sig och kollapsar i en hög med potatis.

Sagostunden är en del av det arbete som genererats genom Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag som Linköping tillsammans med tre andra skolhuvudmän deltar i.
T1-skolorna består av Tunvallaskolan och Fridtunaskolan och är belägna i Linköpings tidigare regementsområde, därav namnet T1. På skolornas fyra fritidsavdelningar stod fritidshemmets pedagogiska uppdrag högt på agendan redan före FoU-programmets start. Såväl rektor Gudrun Werner som biträdande rektor Monica Gudomlund lyfte redan när de kom till skolorna för fyra år sedan vikten av ett väl fungerande fritidshem.
.
En genomlysning av verksamheten visade då att fritidshemmens fokus oftast låg på omsorg och aktiviteter som i efterhand, och i bästa fall, kopplades till läroplanen. Aktiviteter genomfördes mer eller mindre slentrianmässigt. Tydligt var också att fritidshemmets organisation och planering var anpassad efter skolans behov snarare än fritidshemmets.
– Vi ville vända på steken – koppla samman fritidshemmets verksamhet med läroplanen och utgå från elevernas behov. Och det kan ju se olika ut beroende på elevgrupp. En lugn och trygg grupp behöver kanske inte arbeta lika mycket med värdegrund som en mer otrygg och splittrad grupp. Men vi ville också skapa en organisation som ger rätt förutsättningar för fritidshemmet, säger Gudrun Werner.
.
I DEN INLEDANDE kartläggningen som gjordes i början av FoU-programmet framkom att många av fritidshemmets elever behövde stärka sina kunskaper i språk och kommunikation. Dessutom var begreppet undervisning fortfarande laddat inom fritidsverksamheten.
– Samtidigt upptäckte vi att språk och kommunikation var ett kunskapsområde som fritidsverksamheten jobbade minst med.
Språk och kommunikation kom därför att bli fokusområde för fritidshemmet vid T1-skolorna. Högläsning, återberättande, dramalekar, parläsning och skrivarverkstad har sedan hösten 2019 varit stående inslag vid de olika fritidsavdelningarna. Förskoleklassbarnen i den Blå gruppen har främst arbetat med högläsning och återberättande. Temat har under perioder intensifierats och barnens utveckling är påtaglig, konstaterar Carolina Bricer.
– I början kunde barnen återberätta med enstaka ord, nu berättar de i långa meningar.
Hon får medhåll av Hanna Almcrantz, lärare i fritidshem och förstelärare på T1-skolornas fritidshem.
– När vi undersökte vad vi faktiskt gjorde insåg jag att vi hade slutat med högläsning för de lite större barnen i årskurs 3. Riktigt varför vet jag inte, det hade bara runnit ut i sanden. Att få syn på sig själv, den egna verksamheten, vad man gör och varför är därför oerhört nyttigt.
De utvärderingar som hittills har gjorts visar att barnen fått ett större ordförråd och ökat intresse för både högläsningar och egen läsning. Skolan rapporterar från sitt håll att barnen blivit bättre på läsläxor.
Hanna Almcrantz pekar också på att FoU-programmet har utvecklat ett professionellt språk bland lärarna i fritidshem. I dag pratar arbetslaget på ett helt annat sätt, använder gemensamma begrepp och diskuterar verksamheten i relation till lärande och läroplan.
.
EN NYCKEL TILL fritidshemmets pedagogiska uppdrag är samverkan med skolan, understryker både rektorer och fritidslärare på T1-skolorna. Sedan flera år träffas fritidslärare och lärare en gång i veckan.
– Skolan sitter på kunskaper om elevernas behov och kan bidra med värdefull information för att på bästa sätt stärka barnen i deras utveckling, säger Gudrun Werner.
Det finns fortfarande en del saker som skaver, medger Hanna Almcrantz och Caroline Bricer. Svårast är att få alla i arbetslaget med på tåget i arbetet inom FoU-programmet. Av cirka 20 fritidshemspedagoger inom T1-skolorna deltar fyra aktivt i FoU-programmet.
– Det är givetvis svårt att få andra att känna samma entusiasm som vi känner efter att ha deltagit i ett utvecklingsseminarium. Man vill så gärna delge, å andra sidan vill man inte tjata, säger Carolina Bricer.
Fredag eftermiddag börjar gå mot sitt slut. På måndag är det dags igen för en ny saga.
.
Av Susanne Sawander
Foto Hugo Leijon
.
.

FoU-programmet Fritidshemmets pedagogiska uppdrag

• Programmet pågår mellan år 2019 och år 2022.
• Medverkande skolhuvudmän är Bladins stiftelse, Linköpings kommun, Stockholms stad, Österåkers kommun. Totalt medverkar cirka 30 fritidshem.