Pressmeddelande: Mindre gissande med datadrivet arbetssätt

Hur ska vi använda all data vi har? Vilken data behöver vi för att välja hur vi ska agera? I de frågorna tog drygt 100 lärare, rektorer och skolchefer avstamp när de inledde FoU-programmet Datadriven Skolförbättring. Efter tre år gissar de mindre, är mer självkritiska och agerar mer medvetet än tidigare.

Vårterminen 2020, just när pandemin bröt ut, startade Eskilstuna kommun, Fridaskolorna AB, Nyköping Strand Utbildningscentrum, Salems kommun, Tyresö kommun och Värmdö kommun en samverkan med forskare och med Ifous. Siktet var inställt på att bli bättre på att använda data för att förbättra skolan. I dag presenteras programmets slutrapport i samband med ett digitalt seminarium.

Ett datadrivet arbetssätt innebär att systematiskt undersöka den egna verksamheten genom att ställa frågor, samla in och analysera data samt agera på de analyser som görs för att förbättra skolans verksamhet. I de skolor som medverkat i FoU-programmet är det tydligt att förmågan att göra just detta ökat – vilket i sin tur påverkat såväl undervisningen som arbetet på organisatorisk nivå.

– Det är lite för tidigt att säga vilka effekter det gett på elevnivå, men vi ser exempel på att anpassningar kunnat sättas in tidigare, och eftersom vi blivit bättre på att identifiera behoven kommer vi att kunna använda resurser mer effektivt, säger Katarina Sweding, skolchef i Salems kommun och styrgruppens ordförande.

De lärare och skolledare som medverkat har blivit mer självkritiska, konstaterar Anette Jahnke, processledare hos Ifous som lett programmet:
– I kombination med en förmåga att också agera på sin analys av data ger det ett slags självreglerande förhållningssätt, vilket kan ses som en höjd professionalism.

Den forskargrupp som följt programmet har identifierat en rad utmaningar i arbetet med att använda data för att utveckla skolverksamheten. Det handlar exempelvis om tillgänglighet, men också om att kvaliteten ofta är för låg på grund av ogenomtänkta enkäter. Jalal Nouri, professor vid Stockholms universitet, som lett forskningsstudierna, menar att det finns utmaningar på flera nivåer:
– Det finns ofta en kultur av att rapportera statistik ”uppåt” för att någon annan begär det, inte för sin egen eller för sina elevers skull. Om den data man rapporterar dessutom inte är tillförlitlig finns ju risken att man vidtar helt fel åtgärd.

Utgående från lärdomarna ger forskargruppen i slutrapporten ett antal rekommendationer för såväl olika aktörer som nivåer i systemet.
– Skolor, huvudmän, lärosäten, myndigheter och edtech-branschen behöver tillsammans ta sig an de utmaningar som i dag bromsar fortsatt utveckling av datadrivet skolförbättringsarbete, kommenterar Ifous vd Karin Hermansson.

Här hittar du rapporten Datadriven skolförbättring – Att bygga agerbar kunskap om sin verksamhet.

För mer information, kontakta:
Anette Jahnke, anette.jahnke@ifous.se, 073-0695695
Jalal Nouri, jalal@dsv.su.se