För Burlövs kommun har Ifous FoU-program Fokus undervisning inneburit en ny arbetsmodell och ett bättre kollegialt samarbete.

.

Mikaela Hilton är förstelärare och Anna-Maria Brensztiern-Pfanhauser är biträdande rektor på Humlemadskolan. Foto: Humlemadskolan
”VI HAR VÄNT spegeln mot oss själva.” Så beskriver biträdande rektor Anna-Maria Brensztiern-Pfanhauser på Humlemadskolan F-6 i Burlövs kommun det perspektivskifte som har ägt rum under Ifous FoU-program Fokus undervisning.
– Det är så lätt att tänka på yttre omständigheter och lägga problemen utanför sig själv. Nu tänker vi mer på vad vi kan påverka med våra egna handlingar för att tillgodose lärares och elevers behov, säger hon.
Under det treåriga programmet, som startade hösten 2021, har Burlövs kommun byggt upp en lärande organisation där inte bara lärare utan också skolledare och förvaltning väljer ”case” att diskutera i lärgrupper.
.
Varje ”case” består av en fråga om den egna undervisningen eller ledarskapet. Anna-Maria Brensztiern-Pfanhauser har undersökt vad hon kan göra för att stötta en viss lärare med en orolig klass, medan hennes rektorskollega har analyserat varför två lärare jobbar så bra tillsammans.
– Genom att smalna av frågorna kan vi se vad som är framgångsrikt och vad som inte är det i en viss situation. Tanken är att det inte bara ska lösa ett enskilt problem, utan att lärdomarna ska komma andra till gagn.
.
MIKAELA HILTON, förstelärare på Humlemadskolan, har i sina ”case” bland annat försökt uppnå en djupare läsupplevelse hos en högpresterande lågstadieelev som bara betraktade läsning som korrekt avkodning.
– Som lågstadielärare hinner man inte utveckla sin undervisning i varje ämne hela tiden. Men att få möjlighet med stanna upp och diskutera ett enskilt fall med sina kollegor har varit otroligt nyttigt, säger hon.
I det här fallet gav arbetet också goda resultat: genom att låta eleverna samtala om texter i grupp och jämföra texterna med sina egna erfarenheter kunde Mikaela Hilton få elevens förmåga att läsa mellan raderna och identifiera sig med berättelserna att förbättras avsevärt.
.
– Den här typen av elever finns i nästan varenda klass. I fortsättningen kommer jag att arbeta mer med samtalsfrågor redan i ettan, och jag har också lärt mig hur viktigt det är att välja rätt böcker.
Anna-Maria Brensztiern-Pfanhauser menar att FoU-programmet har resulterat i att undervisningsutvecklingen får ta en större plats på skolan och att lärarna har blivit bättre på att ge konstruktiv kritik.
– Vi kan se att de inte lika ofta lägger problemen på eleverna, utan i stället frågar sig vad de kan förändra i sin grupp. De försöker verkligen skruva på saker och tänka nytt, och alla känner sig medansvariga.
Men i början tyckte hon ändå att det var en utmaning att förankra projektet hos sina medarbetare – särskilt som skolledarna själva inte riktigt var klara över vad programmet gick ut på, eftersom skolan bjöds in som medskapare snarare än att matas med färdiga lösningar.
.
Mikaela Hilton framhåller dock att casemetoden är den insats som har resulterat i minst ”skav” under de år hon har arbetat med skolutveckling. Hon tror att det beror på att metoden har så vida tillämpningar.
– Det handlar ju om vårt kärnuppdrag – att man får kollegialt stöd i sin undervisning. Och metoden är alltid applicerbar, oavsett vilket ämne du undervisar i eller hur gammal du är, säger hon.
.
Enligt Anna-Maria Brensztiern-Pfanhauser har det gemensamma arbetssättet och den underliggande teoretiska förståelsen dessutom gjort det lättare att kommunicera med andra skolor i Burlöv.
– Ifous har gett oss casemetoden och ett närmare samarbete med våra egna kollegor och i kommunen. Det kommer att leva vidare och flätas in i våra andra utvecklingsprocesser när programmet är klart.
.
Text: Staffan Eng
Foto: Humlemadskolan
.

Fakta

• FoU-programmet Fokus undervisning pågår 2021–2024.
• Syftet är att skapa ett långsiktigt och forskningsbaserat arbetssätt för kollegial utveckling av undervisningen, vilket bland annat innebär att:
– hitta en balans mellan generell kunskap och lokala anpassningar,
– identifiera vad som behöver göras och på vilket sätt,
– utveckla det professionella omdömet,
– låta organisationen utgå från elevernas behov.
• Fem huvudmän deltar: Arboga, Burlövs, Marks och Nordanstigs kommuner samt Stiftelsen Fryx.