Forskning utmanar på förskolan

Fruktstund är bokstavsstund på Frejaparken i Svedala. Förskolan ingår i ett pågående forsknings- och utvecklingsprogram som undersöker vad undervisning av små barn är och skulle kunna vara.

Tolv fruktsugna barn tittar upp på väggen där Marie-Louise Åkesson hänger upp bilder på päron, äpplen,
bananer och clementiner. De vet vad de ska göra. En i taget går de fram till bänken med laminerade namnskyltar, letar upp sin egen och sätter den under frukten de bestämt sig för att välja.
– Jag vill ha banan, säger Hjalmar i Superman-mantel.
Kompisen Ingrid tvekar innan hon hittar sitt namn och sätter det under päronet.
– Jag tog också päron, säger William, som just satt tänderna i sin bit.
För en tid sedan märkte pedagogerna att flera av barnen på avdelningen, alla mellan tre och fyra år, intresserade sig för de där krumelurerna de såg i böcker och på affischer runt om på förskolan.
– Idag kan alla barnen identifiera sina namn med stöd av läraren, säger förskolläraren Marie-Louise Åkesson.
Sedan ett år pågår Ifous forsknings-och utvecklingsprogram Undervisning i förskolan i tio kommuner i landet. I Svedala utanför Malmö omfattar det samtliga förskolor. Tre av dem är dessutom pilotförskolor, direkt knutna till ett forskningsteam på Malmö högskola. Frejaparken är en av dem.
– Vi har bland annat ett särskilt ansvar att dokumentera det vi gör och skicka in det till forskarna, säger Marie-Louise Åkesson, som är en av projektets nyckelpersoner.

Så vad är det då de gör? För att förklara det måste de stora grundläggande frågorna ställas: Vad menar vi när vi säger undervisning i förskolan, vad är det och vad skulle det kunna vara? För det är detta som forskningsprojektet syftar till att ringa in.
– Enligt skollagen ska vi undervisa, och det är lärarens ansvar. Men det finns inga tydliga riktlinjer, bara strävansmål. Det säger Susan Henriksson, processledare för programmet i kommunen och chef för en annan av Svedalas förskolor.
– Undervisning är ett hett begrepp och många har förutfattade meningar, säger hon. Barn lär sig hela tiden, överallt. Inte minst på förskolan. Syftet med programmet, menar Susan Henriksson, är att förskollärare ska börja identifiera sig som lärare och bli medvetna om hur de undervisar.
– Undervisning är målstyrda processer. För att utvecklas måste du veta vad som faktiskt fungerar, inte bara gissa.

Programmet pågår i tre år. Varje halvår presenterar forskarna ett undervisningsupplägg baserat på utvalda, vetenskapligt grundade teorier, som förskollärarna prövar och utforskar i det praktiska arbetet. Den här terminen ligger forskarnas fokus på undervisning i språk och matematik och på en metod som kallas learning studies. Kortfattat innebär arbetssättet att förskolläraren observerar något som barnen är nyfikna på, ett lärandeobjekt såsom bokstäver eller begreppen mindre och större. Läraren gör en förbedömning av vad barnen redan kan, för att därefter designa ett naturligt och lekfullt lärotillfälle. Sedan görs en efterbedömning för att se om deras kunnande förändrats. Undervisningssituationen filmas av en kollega och klippet skickas in som forskningsmaterial.
– Efteråt gör vi en sambedömning i kollegiet. Greppade barnen? Om inte, hur gör jag det på ett bättre sätt nästa gång? Det gäller att våga granska och utmana sig själv, säger Marie-Louise Åkesson.
En gång per termin åker hon och de andra fem nyckelpersonerna på pilotförskolorna i kommunen på två dagars seminarium för att ta del av de bakomliggande vetenskapliga teorierna, diskutera, reflektera och utbyta erfarenheter.
– Forskarna återkopplar också kring det material som de har fått in från oss inblandade. Att vårt arbete ute i barngrupperna är viktigt för forskningen är roligt och smickrande. Hemma i Svedala igen håller de föredrag för kommunens alla förskollärare för att sprida kunskapen vidare.

– Svedala tar utbildningsfrågan på allvar, hela vägen upp på politikernivå. Nu har man bestämt att verkligen fokusera på den här frågan, säger Susan Henriksson.
På Frejaparken har didaktik och undervisning fått en djupare innebörd och är numera ett dagligt samtalsämne, berättar Marie-Louise Åkesson, som tycker att det är sporrande att vara en del av forskningen.
– Till stor del handlar det om att vi nu sätter ord på det vi gör.

Text och foto: Hanna Welin

Läs mer om FoU-programmet Undervisning i förskolan här.