Fokus på fjärr

Intresset för fjärrundervisning är stort. Ifous forsknings- och utvecklingsprojekt om fjärrundervisning visar att tiden är mogen att flytta fokus från teknik till pedagogik.

– För mig är drivkraften en likvärdig utbildning oavsett var du bor i Sverige, säger Gerd Pettersson, pedagogikforskare vid Umeå universitet och vetenskaplig ledare för FoU-projektet.

Lärarbristen är stor och att värva pedagoger med rätt kompetens är inte lätt. Många lärare i bland annat modersmål och moderna språk måste dessutom lägga värdefull arbetstid på att köra mellan olika skolor.

– I dag visar kommuner runt om i hela landet intresse för fjärrundervisning, och i glesbygden är behovet såklart extra stort.

Västerbotten stod redan på 2000-talet inför en situation där glesbygdsskolor med få elever riskerade nedläggning då tillräckligt god lärarkompetens saknades. Huvudmännen ställde då frågan om en FoU-studie om fjärrundervisning vid Umeå universitet kunde vara en väg framåt, trots att det ännu inte var möjligt enligt skollagen.

Gerd Pettersson och hennes kolleger genomförde ett mindre pilotprojekt, men det var först år 2015, när undervisningsformen med viss begränsning möjliggjordes i skollagen, som en forskningsbaserad studie kunde komma till stånd. Fjärrundervisning – bättre förutsättningar för alla elever är ett samarbete mellan Ifous, Umeå universitet och RISE Interactive (tidigare Interactive Institute Swedish ICT), med stöd av Vinnova. Den 1 februari presenteras en slutrapport.

– Efter att ha följt frågan sedan 2000-talet är min bild att vi har gått från att vara stressade av och fokuserade på tekniken – till att diskutera pedagogik, säger Gerd Pettersson.

Hennes forskarkollega Jörgen From instämmer och berättar att lärarna i studien uttryckt att de sett fjärrundervisning som ett sätt att utveckla nya former för undervisning.

– Lärarna själva uttrycker att ”det här är framtiden”, och att de ser fjärrundervisning som en central del i digitaliseringen. Man ser en otrolig potential även för den ordinarie undervisningen, säger Jörgen From.

Vindeln och Upplands Väsby har varit pilotkommuner. Därutöver har sex följekommuner och -skolor deltagit. Gerd Pettersson och Jörgen From har ansvarat för den vetenskapliga delen och samlat in pedagogernas data, som enkäter, loggböcker och lektionsplaneringar.

Ifous har också arrangerat workshops för att ge de inblandade möjlighet att diskutera och öka kunskapen om hur fjärrundervisning kan genomföras för att ge eleverna bästa möjliga undervisning.

I grunden, menar Gerd Pettersson, är det varken klassrummet eller tekniken som avgör om en lektion är bra eller inte. Det är undervisningen.

Från politiskt håll har det dock slagits fast att vanlig klassrumsundervisning alltid är att föredra.

– Själv tycker jag att det är för tidigt att säga. På sikt kanske fjärrundervisning till och med blir en ny läroform, konstaterar Gerd Pettersson.

Och förtjänsterna med fjärrundervisning gäller inte enbart glesbygdskommuner, visar FoU-projektet: till exempel har man i Stockholms innerstad använt fjärrundervisning för att nå elever som har lång och problematisk frånvaro, berättar Jörgen From.

Fjärrundervisning kräver noggrann planering och ett pragmatiskt förhållningssätt, menar Ellen Franzén från RISE Interactive. Modersmålslärare har oftast inget eget klassrum och kommer till skolor som kan använda sig av skilda system och plattformar. Tekniken kan lätt fallera och läraren behöver därför alltid ha en plan B.

– Det gäller att kunna arbeta med de resurser som finns tillgängliga.

För att lyckas med det behöver lärarna ges tid att experimentera och diskutera. Och viktigast av allt – backas upp av både rektor och huvudman, menar Ellen Franzén.

.