Fjärrundervisning – från teori till praktik

Det var temat för den fjärde och sista workshopen inom ramen för projektet Fjärrundervisning – bättre utsikter för fler elever, som arrangerades i Umeå den 14 september 2017.

Under detta sista tillfälle som arrangerades inom projektet låg mycket av fokus på policyfrågor. Som inledning presenterade Eva Durhan, avdelningschef på Skolverket, sitt slutbetänkande från utredningen om fjärr- och distansutbildning som lades fram den 30 maj.
– Utgångspunkten för oss är att fjärrundervisning är ett andrahandsalternativ – närundervisning är alltid att föredra om det finns möjlighet, berättade Eva.

En annan viktig rekommendation är att det alltid ska finnas en handledare tillsammans med eleverna som undervisas av en fjärrlärare via länk.
– Och handledaren är inte någon som bara slår igång tekniken och sen går därifrån.

Att handledaren inte bara är någon slags ordningsvakt, utan har en pedagogisk viktig roll, är också något som syns tydligt i de skolor som arbetat med sin fjärrundervisning inom projektet. Jörgen From och Gerd Pettersson, forskare vid Umeå universitet som medverkar i projektet beskrev att de kan se i dokumentationen från lärarna att de redan lämnat mycket av sitt fokus på strulande teknik.
– Ni har gått från att fokusera mycket på tekniken till att se fjärrundervisning som en fråga om pedagogik.

Eftersom fjärrundervisning kräver planering och en genomtänkt pedagogik så blir undervisningen en teamaktivitet eller en organisationsfråga, inte en fråga för den enskilde läraren, konstaterade forskarna vidare. Rektor måste ha ett strategiskt inflytande över processen och skapa de rätta förutsättningarna – både för fjärrlärarna och för handledarna.

Att arbeta strategiskt med organisationen och ge lärarna rätt förutsättningar är Peyman Vahedis drivkraft. Han medverkade i seminariet på ”flipped-classroom-vis” genom en förinspelad film och därefter via fjärrlänk för att kunna samtala med oss som var på plats i Umeå.

Peyman, som är rektor på Ådalsskolan i Kramfors, beskrev hur han arbetar med digitala lösningar, där fjärrundervisning och virtual reality utgör delar av en helhet. Grunden för digitaliseringen är inte appar, inköpskanaler eller något annat, framhöll Peyman:
– Att underlätta lärarnas administrativa börda är anledningen att jag driver den här linjen så hårt. Det handlar om kompetensförsörjning, arbetsmiljö, friskhet …

Digitaliseringen ger fantastiska möjligheter att underlätta det administrativa arbetet på olika sätt, menade Peyman. När undervisning bedrivs med stöd av digitala verktyg kan data om elevernas utveckling och lärande, deras mående eller vad de tycker om skolmaten samlas in på ett effektivt sätt som ger direkt återkoppling och därmed snabbare åtgärd.

I det panelsamtal som avslutade dagen, och som återkom till utredningen, var Linda Kemp, gymnasielärare på Luspengymnasiet i Storuman positiv till att utredningen rekommenderar att lätta på regelverket.
– Många av de förändringar som vi önskade finns med i slutbetänkandet. Det är bra att det öppnas fler möjligheter, att vi får göra mer!

Åsa Ernestam från SKL, å sin sida, var kritisk till att fjärrundervisning i utredningen alltid ses som ett sämre alternativ:
– Det är ett märkligt synsätt. Om vi beforskar det kommer vi att upptäcka andra dimensioner – det kan finnas fördelar som inte finns i närundervisning.

Hon exemplifierade med Australien där det förekommer att fjärrundervisning används för att låta grundskoleelever som är redo för det ta del av gymnasieskolans matematik.
– Där blir fjärrundervisning ett sätt att möta varje individs behov – och inte ett sämre alternativ!

Åsikterna om hur snabbt vi borde gå fram när det gäller att tillåta fjärrundervisning går isär, men att utvecklingen måste fortsätta framåt var alla ense om.
– Jag tycker att det ska bli jättespännande att se var detta tar vägen, och hur många som faktiskt kommer att undervisa på det här sättet framöver, sade Eva Durhan i en avslutande kommentar.

I projektet Fjärrundervisning – bättre utsikter för fler elever återstår nu att sammanställa resultat och slutsatser till en slutrapport med underlag för fortsatt policydiskussion. Den väntas vara klar i januari 2018.

Utredningens slutbetänkande Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning finns att ladda ned här. 

Utredningen är ute på remiss och sista datum att lämna in synpunkter är den 5 oktober.

Filmer från seminariet:

Del 1: Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad, Eva Durhan

Del 2: Digitalisering 2.0, Peyman Vahedi, med inledning och samtalsledning av Jan Hylén

Del 3: Panelsamtal med Eva Durhan, Åsa Ernsetam, Jörgen From, Linda Kemp och Per-Åke Franklind.

Här kan du läsa mer om projektet Fjärrundervisning – bättre utsikter för fler elever. 

Text och bild: Karin Hermansson