Elever som subjekt i sitt eget lärande i Landskrona

När förskolebarnen i Landskrona önskar nya cyklar får de själva ta reda på vad de kostar och boka möte med förskolechefen.
-Entreprenöriellt lärande handlar om att väcka nyfikenhet och lust, därför kan det användas i alla skolformer, säger förskolechef Camilla Norrhede.

När Landskrona kommun steg på Ifous forsknings- och utvecklingsprogram kring entreprenöriellt lärande var detta område redan förankrat som ett av kommunens övergripande fokusområden. I dag konstaterar både lärare och skolledare att detta och en för uppgiften utsedd processledare har varit viktiga framgångsfaktorer.

För mycket har hänt i Landskrona som för fem år sedan låg på plats 259 i Skolverkets rankning av bästa skolkommun. I dag har kommunen klättrat upp till 128:e plats.

-Jag har sett skolan ta stora kliv framåt. Tydligt för oss föräldrar är att de söker sig mer ut mot omvärlden, jag och flera andra föräldrar har exempelvis ombetts komma och berätta om våra yrken. Men detta ställer också krav på oss, att vi engagerar oss och delar med oss av vår tid till skolan, säger Camilla Mårtensson, mamma till Felix 12 år i Västervångskolan.

Felix själv har bara positivt att säga om den entreprenöriella anda som skolan präglas av. Framför allt gillar han det stora inflytande som eleverna har.

-Vi får vara med och bestämma ganska mycket. Får vi elever en idé så säger lärarna ofta ja. Men vi får samtidigt ta reda på och ordna mycket själva. Fast det är bara kul!

Att väcka nyfikenhet, lust och inre driv är nyckeln i entreprenöriellt lärande och det görs också bäst genom att vara lyhörd för elevernas åsikter och önskemål, säger Camilla Norrhede och exemplifierar med en 5-årig flicka på förskolan som visade en bild på en cykel som hon tyckte att förskolan borde köpa.

-Ok, sa jag, ta reda på vad cykeln kostar så bokar du och jag ett möte sedan. Flickan tog mycket riktigt reda på vad cyklarna kostar och nu ska hon och jag träffas och se om vi kanske kan köpa in några cyklar. Poängen är att detta handlar om ett förhållningssätt som kan användas på vilken nivå som helst.

Hon får medhåll av Christian Olsson, projektchef på utbildningsförvaltningen i Landskrona. Hur man blir bemött påverkar hur mycket ansvar människor vill ta, oavsett ålder. I de allra flesta fall skulle nog den här 5-åringens förslag mötas med ett ”nej, det går inte”, konstaterar han.

-Det är en enorm skillnad att bemötas med ett ”ja, vad spännande, hur tänker du kring det?”. Vi jobbar jättemycket med just detta.

Utmaningen i Landskrona är nu att hålla liv i den process som pågår och se till att sprida erfarenheter och kunskaper vidare ut i verksamheten. Idéer finns om ett kommunövergripande så kallat ”Entreprenöriellt Lärande-lyft” i samma anda som matematiklyftet där alla som deltagit i projektet lär vidare till sina kollegor. Helt enkelt är det förstås inte. Förändringar tar tid och risken för att medarbetare ger tappt finns alltid.

-En vanlig åsikt under förändringsprocesser är ”nu har vi tjatat om detta i tre år, kan vi inte göra något annat?”, säger Per-Gunnar Hallberg, en av de lärarutbildare och forskare som är kopplade till Ifous FoU-program och som länge arbetat med företagsamt lärande och entreprenöriell pedagogik vid Umeå universitet.

Dessa tendenser finns, absolut, erkänner gymnasielärare Rebecca Palm i Landskrona.

-Ibland hör jag kollegor som tycker att detta inte funkar. Men entreprenöriellt lärande är ingen metod utan ett förhållningssätt som var och en måste ta till sig.

Övningar under ett seminarium i Ifous FoU-program Entreprenöriellt Lärande.

Text: Susanne Sawander

Bild: Ifous